- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Andra delen. Annotationer och anecdoter öfver konung Adolph Fredriks och drottning Lovisa Ulrikas tidehvarf, från och med år 1743, till slutet af 1756 års riksdag /
39

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tertiden omöjlig; att detta hertigdöme borde hafva sitt
försvar inom sig; att detta ej kunde ega rum, utan en
gränsfastning (Lovisa) oeh en place d’armes (Helsingfors),
uti hvilka magasiner och förråder kunde sättas uti
säkerhet, krigsskeppen och en tillämnad lätt skärgårdsflotta
kunde finna säkerhet och beskydd med mera.

Begge dessa meningar, som å båda sidor förfäktades,
ägde mycken grund; dock torde den finska
fästningsbygg-naden kunnat blifva något mindre vidlöftig, utan att sakna
något hufvudsakligt i sin styrka. Men Ehrensvärd*) var
en man med vidsträckt snille, som icke gerna satte
skran-kor för sitt uppfinnings-geni. Hofvets och Mössornas
bemödande, uti detta ämne, blef utan verkan och Ehrensvärd
fick en mer oinskränkt myndighet att om finska
försvarsverket bestyra, än han förut hade.

Ofversten och generaladjutanten grefve Hans Henrik
v. Liewen hade ännu understöd af hofpartiet och många
vänner bland Hattarne, hvaraf hände, att skånska
fästnings-byggnaderna blefvo, under hans bestyr, oklandradt
fortsatta. Denne herres afund mot Ehrensvärd verkade ej,
såsom planen var, att finska fästningsbyggnads-fonderna
skulle till de skånska anslås och Ehrensvärd således blifva
sysslolös i Finland. Båda blefvo vid deras direktioner
bibehållna; men med den skillnad, att större summor blefvo
anslagna till de finska fästningsverken.

Biksens ständer beviljade ock kalenderns förändrande
och antogo nya stylen, hvilket ock det påföljande år gick
i verkställighet.

Ett vänligare skick emellan Sverige och Danmark
verkade en extraordinarie ambassad från bemälde hof. Grefve
Berkenstein anlände, med en ansenlig svit af dansk nobless,
för att lyckönska Adolph Fredrik till dess upphöjelse på
thronen och bevista dess kröning.

*) Augustin Ehrensvärd, baron och grefve; född 1710; volontär vid
artilleriet 1726; löjtnant 1734; kapten-mekanikus 1739; ledamot af
vetenskapsakademien; major vid artilleriet 1746; öfverstelöjtnant 1747; öfverste
1749; chef för arméens flotta; generalmajor s. ä. generallöjtnant 1759;
general en chef för arméen i Pommern 1761; öfverste för lifdragonerne i
Finland 1762; general af kavalleriet 1764; friherre s. å. ;
seraphimer-riddare 1769; grefve 1771; fältmarskalk 1772; död samma år. Begrafven
på Sveaborg, hvars grundläggare, äfvensom arméens flottas, han var.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:04:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/2/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free