- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Andra delen. Annotationer och anecdoter öfver konung Adolph Fredriks och drottning Lovisa Ulrikas tidehvarf, från och med år 1743, till slutet af 1756 års riksdag /
44

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och jemte penningepligt, dömd till vatten och bröd. Han
var fattig karl; men genom vinglerier, skälmstycken och
snille hade han förvärfvat anseende i nationen, mycken
egendom, adelskap och högsta äreställe i riket.

Konungen var ledsen vid riksdagen. Drottningen såg
ingen dag, att med den då rådande pluralitet, uträtta
något till sina afsigters befordran; men smickrade sig, att
kunna bereda sig, efter riksdagen, en mera fogelig ställning
i nationen. Kiksens ständer och Hattarne voro ock ledsna vid
alla trakasserier, som under riksdagens lopp hade brydt dem
och hvilka, genom Erik Brahes åtgärd såsom ordförande
och landtmarskalken grefve Henning Gyllenborgs
oförmögenhet, hade gjort riksdagens lopp trögt och brydsamt.
Konungen gaf ständerna till känna, att han ämnade, efter
gammal plägsed, börja sin Eriksgata med norra och finska
provinserna och ville dertill nyttja sommartiden.

Derefter, och sedan rikets ständer utgjort en ny
bevillning till kröningshjelp och konungens resa, slöts
riksdagen den 4 Juni 1752, efter 8 månaders belopp.

Ingen var fullkomligt nöjd med denna riksdag.
Hat-tarne tyckte sig hafva varit nog eftergifna, ty ett rådande
parti är alltid omätteligt uti sina begär; hofvet tyckte, med
nog skäl, att man trädt konungamakten för nära. Grefve
Brahe var den ende, som fågnade sig öfver sitt
ordförandeskap, och det anseende han derigenom förvärfvat på
landtmarskalken grefve Gyllenborgs bekostnad. Han blef ock
utsedd till chef för hof* och Mösse-partiet, så ock till deras
landtmarskalk påföljande riksdag. Han var ung, full af
ambition, nog het och oförsigtig; men denna smickrande
medgång fick han dyrt umgälla.

Sannt var, att han förde klubban på riddarhuset med
mycken skicklighet, så att hos Adeln öfverlades, om de ej
skulle hedra honom med en skådepenning, till åminnelse
af hans välförhållande; men propositionen blef afslagen och
stannade vid en berömfull tacksägelse-kompliment.

Få dagar efter riksdagens slut reste Konungen, på
ga-leren Seraphim med flera små amiralitetsfartyg, från
Stockholm till Åbo. Riksrådet och öfverstemarskalken grefve
Ekeblad, fältmarskalken von Ungern-Stenberg, generaladju-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:04:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/2/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free