- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Andra delen. Annotationer och anecdoter öfver konung Adolph Fredriks och drottning Lovisa Ulrikas tidehvarf, från och med år 1743, till slutet af 1756 års riksdag /
50

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

upp elden, så att Drottningen förbjöd sin son att följa sin
guvernörs förmaningar och principer, och begagnade
barnets qvickhet, att göra åtlöje af sin guvernör och spionera
dess gerningar.

Grefve Tessin fick då erfara, det många honom
förutspått, att han hade öfvergifvit det e mbete han borde
behålla och behållit det, som skulle förstöra haps lycka.

Till tacksamhetstecken för den utmärkta glädje
hvarmed H. M:t drottningen emottog sin gemål, vid dess
återkomst från Finland, beredde Hans Maj:t ett i Sverige
ovanligt skådespel af en opera. Ett operahus blef af
hofinten-denten Adelcrans uppbygdt, bredvid orangeriet uti
Drottningholms trädgård. En fransysk komedi förskrefs och
likaledes opera-aktörer och dansörer ifrån Köpenhamn, med
en italiensk kapellmästare Utini. Allt detta var färdigt till
Drottningens födelsedag och tillskyndade Konungen, jemte
mycken sysla, äfven stor kostnad.

Under allt detta hvilade partitvistigheterna. Hennes
Maj:ts välsignade tillstånd fordrade en lugnare lefnad, intill
den 8:e October, då prinsessan Sophia Albertina föddes.
Det påföljande året 1754 blef dess mera bullersamt.

Konungen var aldrig af lika tankar med Rådet, när
förslager skulle uppsättas; emedan han trodde sitt intresse
likmätigt, att utesluta från all befordran Hattpartiets
anhängare. Rådet, som hemtade sitt stöd af dessa, förfäktade,
vid förslagers uppsättande, tour, anciennetet och förtjenst.
Konungen förmenade sig ega rätt att, utan afseende på
förslager och Rådets pluralitet, välja af de tjenstesökande
hvilken helst han behagade, ehuru 1751, 1738, 1727, 1720
och 1716 års stadgar voro häremot. Kammarrådet grefve
Leyonstedts befordran till landshöfdinge, öfverstelöjtnant
Stjernstedts till regemente, med flere förslager, dels af
Rådet upprättade, dels af regementschefer och collegier, voro
med häftighet å båda sidor omtvistade. Herrar riksens
råd gjorde Hans Maj:t de ömmaste föreställningar, men
utan verkan. Konungen lät alla dessa mål hvila utan
expedition.

Ehuru obetydligt det kunde synas att tvista om några
få personers välfärd genom tjenstebefordran, var dock pre-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:04:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/2/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free