Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
shall råda, men ieke regera; hvaremot Rådet styrkte sin
mening på samma §:s näst efter följande ord:
Konungen styr er Riket med, men ieke utom Räds rade; så ock
att, i sammanhang med samma §, finnes tydeligen
utstå-kädt, att uti besluten af regerings-ärendena egde Kongl.
Maj:t 2 röster vid omröstning och att alla ärenden skulle
efter pluralitet utfärdas och beslutas, undantagna jus
aggra-tiandi och rättigheten, att af 3 välja 1 till tjensters
besättande, samt jus represensationis Majestatis imperii.
Rådets underdåniga föreställningar uti denna sak gjorde
ej mera intryck hos Konungen än kabinettsrådernes uti Lund.
Hennes Maj:t drottningen styrkte sin gemåls motstånd. De
försmädligaste tal fördes vid hofvet emot Rådet, så ock i
pasquiller, hvilka utspriddes uti alla landsorter och
utdelades bland allmogen uti provinserna på kyrkobackarne,
besynnerligen uti Vestergöthland, Nerike och de norra
orterna. Förgäfves höllos extra ting och ransakningar, genom
Rvådets föranstaltande, att hämma loppet och upptäcka
för-fattarne Ett pasquill under namn: Gr ef ve Tessins
riddaredevis ”eonstans sineerus”, rörde grefve Tessin; ett annat
under namn: Biskop Kettil, en bekant orolig herre uti
Sveriges äldre historia, rörde riksråderne Palmstjerna och
Ehrenpreuss samt hela Rådet. Häremot var ingen bot;
bitterheten, partierne emellan, växte till uppenbar fiendskap,
så att icke sällan hände, att krog- och källarsamqvämen
slötos med slagsmål och skällsord.
Rådet var uti stort bekymmer öfver denna ovanliga
ställning; men stannade dervid, att låta tvisteämnet hvila,
intill riksens ständers sammankomst, det påföljande året.
Emedlertid gick regeringen uti sitt vanliga lopp, efter
rådkammarens omröstning.
Konungen i Preussen, som intill denna tid var ansedd
såsom Sveriges vän och allierade, yttrade nog kallsinnighet
enrot Sverige, ehuru han sökte Sveriges biträde, att få en
benämnd Rexin, acrediterad såsotn preussisk minister uti
Constantinopel. Det var just intet Sveriges intresse, att
öka antalet af grannars ministrar i Turkiet, och aldra minst,
då man hade någon kunskap om Preussens underhandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
