Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med England. Under det att härom öfverlades af
presidenten i kansliet, baron Höpken och rådkammaren, skref
konungen i Preussen ett bref till svenska envoyéen Celsing
i Constantinopel; lät honom veta, att konungen i Sverige
beviljat Celsingens biträde och rekommenderade honom
Rexins sak. Celsingen trodde sig göra väl, men öfverilade
sig och utverkade, genom de i Turkiet vanliga intriger,
att Rexin blef såsom preussisk envoyé erkänd.
Detta politiska bedrägeri uppväckte mycken förargelse
uti rådkammaren; men isynnerhet hos riksrådet Höpken,
hvilken tog saken nog häftigt och lät tillställa konungens
i Preussen minister en nog stark promemoria, som torde
svenska ministéren och Konungen uti en bitter skriftväxling
med Preussiska ministern.
Detta inföll under samma tid, då allting reddes till
1755 års riksdags strid. Konungen i Preussen, som
underhöll en ständig brefväxling med Lovisa Ulrika, blef af
henne anmodad, att declarera sig för Adolph Fredriks
tvister med Rådet och verkade, att under riksdagens början,
preussiska ministern i Stockholm, grefve Solms förklarade,
uti sin Herres namn, att då han vore underrättad det
stämplingar i Sverige voro å bane, att förolämpa Dess
svåger och syster, uti deras kongliga rättigheter, nödgades
han gifva tillkänna, att derest sådant ginge i verkställighet,
kunde han ej undandraga sig, att deri på det kraftigaste
deltaga. Häruppå fick Hans minister intet annat svar af
riksrådet Höpken, än att Sverige uti intet fall erkände
konungens i Preussen rätt, att blanda sig uti Sveriges
dome-stiqua ärender; hvarvid förblef. Dock verkade detta både
agg och misstankar emot H. M. Drottningens planer.
Guvernörs-sysslan blef för grefve Tessin odräglig, sedan
han fallit uti utmärkt onåd hos H. M. Drottningen. Han
blef hvarken rådfrågad eller hörd öfver Kronprinsens
uppfostran och undervisning. Grefve Nils Bjelke, såsom
kavaljer och hofkansleren von Dalin, såsom praiceptor, i
samråd med fröken Dtlben, styrde både hofvet och
educa-tionen. Guvernören blef utesluten från umgänget med
öfver-heten och, undantagne måltidsstunderne, var alltid Kron-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
