Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ungens och Hennes Maj:ts onåd, blifvit derifrån skiljd. Jag
försäkrade tillika, jemte min underdånigaste vördnad, att
jag icke skulle missbruka den mig nu förtrodda hemlighet.
När Mindre secreta deputatiomens betänkande
inlem-nades uti Secreta utskottet, fick partiagget ett nytt
utrymme. En stor del af Hattarne, hvaribland voro riksrådet
Palmstjerna 1) och öfverste-löjtnant Pechlin * 2), som började
då vinna ett stort anseende uti partiet, genom sin djerfhet,
activitet och slughet, ville att grefve Tessin skulle förmås
att återtaga sitt gouvernörsembete, och att Kronprinsen med
de Kongl. prinsarne, skulle tagas från Hofvet och uppfostras
uti Upsala. Konungen åter påstod, att han, såsom Konung
och fader, egde att bestyra om sina barns uppfostran och
att Riksens ständer ej borde sig med detaljerna befatta;
hvilket han ock genom Rådkammaren gaf Riksens ständer
tillkänna. Här kom åter Grundlagen i fråga. Alla
förnuftiga och kallsinniga Hattar funno för hårdt, att skilja
barnen med våld från föräldrarne; det hade ock tjenat till
intet, ty Deras Majestäter hade beslutat, om detta hände,
att sjelfva flytta med hofvet till Upsala. Detta oaktadt
var pluraliteten enträgen uti sin föresats, till hvilkens
af-böjande in plenis, jag såg mig nödsakad att öfvertala
fransyska ambassadören markis d’Havrincourt, att i sin Konungs
namn, i tysthet déclarera Hattpartiets hufvudmän, att om
Konungen, dess herre, som icke vore sinnad göra intrång
uti Sveriges domestiqua affärer, likväl sökte på allt sätt
understödja det nationella partiet, vore det icke i den afsigt,
^ Nils Palmstjerna, friherre; född 1696; fältväbel vid skånska
stånddragon-reg:tet 1716; sec. kornett vid Westgötha kavalleri 1717; sec. löjtn. vid
Ostg. kavaleri 1718; äldste kornett vid Lifreg:tet t. häst s. å. ; ryttmästare
1731; fransk öfverste 1735; svensk generaladjutant 1738; minister vid
danska hofvet s. å. ; ledamot af vetenskapsakademien 1740;
ministre-plénipotentiaire vid nämnde hof 1742; rapellerad 1744; löjtnant vid
Lifdrabant-corpsen 1746; riksråd s. å.; friherre 1747; seraphimer-riddare 1748; Lunds
akad. kansler 1752; entledigad från rådsembetet 1761; återkallad i Rådet
samma år, men undanbad sig embetet; död 1766.
2) Carl Fredrik Pechlin, baron von Löwenbach, naturalis. Pechlin. Född
1720 i Holstein; kom 1726 till Sverige; volontär vid Fortifikationen 1733;
fändrik vid Adlerfelts reg:te 1740; löjtnant 1743; kapten 1746; major’
1749; öfverstelöjtnant vid Calmare regrte 1751 ; naturaliserad svensk
adelsman s. å. ; öfverste för Jönköpings regemente 1760; generalmajor 1770;
afsked; död 1796 i fängelse på Warbergs fästning, der han satt på
bekännelse, i och för Gustaf III:s mord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
