- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Andra delen. Annotationer och anecdoter öfver konung Adolph Fredriks och drottning Lovisa Ulrikas tidehvarf, från och med år 1743, till slutet af 1756 års riksdag /
89

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ehvad lag, som uti detta ämne kunde göras, blefve den
aldrig god eller svarade mot syftemålet af rikets tjenst,
som är dess bästa befordran, samt rikets gagn och nytta.
Den tycktes, efter förnuftets lag, vara till ett embete
för-tjent, som egde bästa vett, insigt, erfarenhet, dygd och håg;
men huru kunde dessa egenskaper genom omröstning till
ett protokoll pröfvas, uti en nation, som var delt uti partier,
hvilka ständigt lefde uti uppenbar tvedrägt och afund? Nog
kunde Rådet finna sin säkerhet uti förslagers uppsättande,
genom en sådan lag, som åstundades, nemligen att tur och
anciennetet skulle beteckna förtjenst och skicklighet; men
riket förlorade härvid sin rätt, att blifva till det bästa
be-tjenadt.

Allmänna rösten understödde Rådets tankar. Prester,
borgare och bönder förfäktade i synnerhet detta förslag; de
sågo vägen öppen för deras barn till de yppersta syslor,
till och med till presidenter i Collegier, fältmarskalkar, ja
ända till Rådkammaren. Pluraliteten af Adeln, som bestod
af subalterner i Collegier och uti militären, behagade det
ock; ty det erfordrades ej mer att göra lycka, än att lefva.

General August Ehrensvärd och öfverste Pechlin, som
alltid satte sig i spetsen för populära begäret, förfäktade
ock denna tanka, och Kanslirådet von Oelreich skref ock
mycket härom uti sin Ärlig Svensk; detta allt framalstrade
ett betänkande, under namn af Tjenste-betänhande, som
bandt alla tjenstebefordringar vid tur och anciennetet, och
som utgafs i förordning den 23 November 1756, efter
riksdagen l). Detta aflopp icke utan många debatter och
mycken tidspillan. Med mycken möda hann jag afböja, att icke
tur och anciennetet skulle räknas från underofficers- och
korporals-graderne; det var i koncept föreslaget och af
Bonde- samt Borgare-ståndet häftigt påyrkadt; men blef
dock afprutadt.

Härigenom blefvo befordringar och tjensters förgifvande
ett machinelt verk, der ingen eftertänka egde inrymme och

’) K. Maj:ta förordning, angående hvad som bör i akt tagas vid förslagers
upprättande till lediga tjenster och beställningar, samt deras besättande
med mera; i följe af Riksens ständers yttrande derom, uti 2:ne deras
underdåniga derhos fogade skrifvelser. Dat. den 23 Nov. 1756.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:04:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/2/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free