- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Andra delen. Annotationer och anecdoter öfver konung Adolph Fredriks och drottning Lovisa Ulrikas tidehvarf, från och med år 1743, till slutet af 1756 års riksdag /
127

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DOMEN ÖFVER LAGMANNEN BARON ERIK WRANGEL. 127

När denna vidlyftiga dom var uppläst, tillika med
böneskrifterna, påminte jag Ridderskapet och Adeln om
gref-vinnan Brahes, med ömma tårar och böner genom mig
anmälda ödmjuka anhållan, för en älskad och olycklig man.
Men härpå följde en ovanlig tystnad: ingen anmälde sig att
tala. Jag dröjde en stund, för att lemna betänketid; men
då ingen af grefve Brahes, marskalk Horns eller hofvets
vänner talte ett enda ord till deras förmån, gjorde jag
följande proposition:

Bifaller Ridderskapet och Adeln Riksens ständers
kommissions dom?

hvilken med allmänt Ja! besvarades; och samma slut
fick denna olyckliga konspiration i alla fyra Riksens stånd,
på samma dag och tid.

Baronen och lagmannen Erik Wrangels dom kunde
kommissionen ej fålla, förr än ransakningen i hofrätten,
öfver det tillämnade upproret i Dalarne, kunde lemna
upplysning öfver bemälde barons deltagande deruti;Jh vilket ej
hann utredas förr än i September månad, då Riksens
ständers kommission dömde baron Erik Wrangel från lif, ära
och gods*). Öfver denna dom uppkom någon skiljaktighet
emellan Ridderskapet och Adeln och de andra stånden,
hvilka påstodo, att baron Erik Wrangels namn skulle slås
på galgen, på kåken och på alla skampålar; men efter några
beskickningar och samtal emellan Adeln och stånden, samt
Talmännens bemedlande, blef riksrådet Wrangel, såsom
fader, med hela Erik Wrangels vidlyftiga slägt, befriade från
att se familjens namn, på ett så oanständigt sätt
prosti-tueradt. Baron Erik Wrangel reste från Fredrikshall, då
han såg, att för denna gången ej var för honom mer att
uträtta i Sverige; han uppehöll sig i Hamburg och dog der
af bröstsjukdom år 1757 * 2).

Sedan allt hopp om räddning var försvunnet, vände
grefve Brahe all sin omtanka på det eviga lifvet. Han kal-

’) Kommissionens dom är af deri 5 Oktober 1756.

2) Enligt ”Svenska adelns ättartaflor” dog friherre Wrangel i Hamburg den
4 Januari 1760. Han underhöll brefväxling med Drottningen, och
förekommer, under bilagan N:o XIX, ett märkligt bref från honom, rörande
hans besök hos Fredrik II i Preussen; samt Konungens bref till
Drottningen, rörande samma besök, i bilagan N:o XX.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:04:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/2/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free