- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Andra delen. Annotationer och anecdoter öfver konung Adolph Fredriks och drottning Lovisa Ulrikas tidehvarf, från och med år 1743, till slutet af 1756 års riksdag /
139

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TILLSTÅNDET INOM R. 8TÄNDER O. RÅDKAMMAREN. 139

Den skenbara seger riksens ständer vid denna riksdag
erhöll, öfver Drottningens vidsträckta och våldsamma
förslager och anfall, lade dock en god grund till rikets och
nationens frihets samt konstitutionens försvagande och
förstörande. Riksens ständer voro tvungne här att, utan
rådkammarens och Konungens deltagande, taga ett aktift välde;
gifva ordres till trupper, landshöfdingar och befålhafvare.
De fattade ett särdeles tycke för denna sjelfrådighet och
ansågo sig nog mäktiga, att kunna, utan motvigt af
Konung och rådkammare, ega bestånd samt upprätthålla
ordning och lag.

De utvidgade rådsmyndigheten, i samma mån, som
deras aktning för rådkammaren inskränktes. Rådkammaren,
genom mera utvidgad makt, fick ock mera ansvar och skulle
nödvändigt ensam bära alla de missnöjen, som riksärendena
åstadkomma, uti en mångväldig nations obundna och
egennyttiga tänkesätt.

Hattarne, som allt ifrån conspirationens upptäckt,
utgjorde riksens ständers röst utan gensägelse, bröto den
förening, som i början regerade dem emellan. General
Ehrensvärd samlade ett parti, till understöd för sina
militära pläner, uti hvilka hans lycka och ärelystnad voro
förknippade; för egennytta och penningebegär var han
fri, ty hans hjerta låg åt ära och nit för fäderneslandets
tjenst.

Presidenten baron Carl Höpken samlade ock en flock,
att derigenom utvidga sin broders, riksrådet och
kanslipresidenten Höpkens influence och säkerhet i nationen, samt
få sin hand uti Frankrikes korruptions-kassa.

Ofversten baron Pechlin gick med ilande steg till sitt
mål, och sammanband det farligaste parti af de honom
liknande uti activitet, uti begär, uti egennyttighet, uti
djerf-het och bedrägeri. Han förklarade sig nog uppenbarligen
emot presidenten grefve Fredrik Gyllenborgs person och
stora anhang, och använde, men förgäfves, alla möjliga
medel, att betvinga fransyska ambassadören, marquis
d’Hav-rincourt, att lemna honom Frankrikes kassa i händer, hvil-

Fersen. Hist. Skrifter. II. 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:04:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/2/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free