- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Andra delen. Annotationer och anecdoter öfver konung Adolph Fredriks och drottning Lovisa Ulrikas tidehvarf, från och med år 1743, till slutet af 1756 års riksdag /
142

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stats- och finansverket:

Uti dessa ämnen voro riksens ständers Secreta utskotts
beslut mindre lyckliga; men afpassade efter den
okunnighet och de egennyttigheter, som slika ämnen åtfölja.

Statsbalansen blef väl så afslutad, att ingen brist var,
utan inkomsterna svarade emot utgifterna. Men en stor
förändring skedde, i det att alla statens inkomster, som,
s efter deras titlar voro anslagna till deras bestämda behof,
efter provinserna, enligt den inrättning, som 1723 af
riksens ständer gjordes, blefvo nu sammanstöpte uti en massa,
på hvilken alla utgifter, under namn af statsmedel,
assig-nerades; då hvart behof hade förut sin särskilda anvisning
och hvaraf hände, att ingen ny utgift kunde beviljas, utan
att tillika anvisa fonden. De, hvilkas löner voro anslagna
uppå den eller den provinsens fond, voro interesserade, att
efterse, att den fonden ej blef så graverad, att de kommo
i mistning af sina löner; hvaremot ingen egde intresse uti
återhållighet, efter den sednare administrations-methoden.
Den förra var vidlöftig och senfärdig, den sednare var
ex-peditivare och redigare i beslutet^ men mer passande till
en monarkisk, än mångväldig regering.

Staten hade en ansenlig gäld efter ziffertalet, men
obetydlig; ty dess skuld var fast uti riksens ständers
bankoböcker. Det var den högra handens skuld till den venstra
och Sverige egde ingen gäld utrikes.

Riksens ständers kontor hade liqviderat all privat skuld,
lönings-förändringar med mera, åkomna genom framfarna
olyckliga krig, och denna kassa egde en årlig behållning
af några tunnor guld, till statstillgångarnes understöd och
lättande.

Ingen särdeles förändring gjordes uti 1696 års stat;
den betydligaste var, att herrar riksens råds löner
förhöjdes, från 18,000 till 36,000 d:r kpmt årligen.

Banko-verket.

Detta för riket så angelägna och omistliga verk, som
genom Secreta utskottets ovarsamma föranstaltande, vid
1743 års riksdag, var nära sin undergång och komplett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:04:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/2/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free