Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Capitaine Jan Pukes böneskrift till Riksens ständer; vid 1756
års riksdag 1).
Till Riksens ständer in plena.
Aldra ödmjukaste böneskrift.
Men ehurudan vill väl denna min ödmjuka böneskrift
blifva, eller huru är det möjeligt jag understår mig här
sätta pennan till papperet och begära någon nåd och
lindring af den dom, som Riksens höglofl. Commission mig
communicerat den 16:e hujus; jag är densamme, som
erkänner mitt brott och ångrar det af allt mitt innersta hjerta.
Har nu den store allvise Guden tillsagt menniskan nåd
och förlåtelse, när hon ångrar, bekänner och bättrar sig,
så är ock min ödmjukaste förtröstan, att Riksens ständer,
af idel nåd och misskundsamhet, lindrar min dödsdom, som
är för mig nog sensibel. Den högste Guden beveke
Riksens .ständers hjertan, till medlidande öfver mig arme
syndare; så skall mitt dageliga vakande i böner och åkallan
till den högste Guden vara, det ville Han, af sin faderliga
nåd, hägna och befrämja alla Riksens Svea innebyggare
med all lycksalighet, både i andelig och timmelig måtto.
Jag eger inga andra bevekeliga skäl, att förmå Riksens
ständer till varkundsamhet öfver mig, än att Gud och Hans
heliga nåd ville vara med i verket; då eger jag nog hopp
om lindring, ty Frälsaren vill sjelf intet någon syndares
död, utan att han omvänder sig och lefver.
Denna blir nu min aldra ömjukaste förtröstan och
anhållan hos Riksens ständer, hvaremot jag olyckelige
framhärdar, till sista åndedrägten
Riksens ständers
aldra ödmjukaste tjenare
Jean Pulce.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
