- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Andra delen. Annotationer och anecdoter öfver konung Adolph Fredriks och drottning Lovisa Ulrikas tidehvarf, från och med år 1743, till slutet af 1756 års riksdag /
191

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

XL

Capitaine Magnus Tjeder Stålsvärds böneskrift till Rikets
ständer vid 1756 års riksdag 1).

Hög- och välborne, hög- och ärevördige, ädle och
högaktade, ärlige och förståndige nådige herrar, herrar och
män, Svea rikes högloflige ständer!

Förskräckt och förtjust utaf dödsångest, framkommer
för Eder undertecknad, Tjeder Stålsvärd, att i aldradjupaste
underdånighet bönfalla om sitt lif.

De omständigheter, hvilka Riksens ständers höglofl.
Commission nådigt och rättvisligen utrönt, nemligen att jag
om den olyckeliga planen haft nog kort och otillräckeligt
begrepp; att jag ingen, hvarken dertill förfört, eller sökt
förföra; att jag ingenting arbetat till dess verkställighet; att
jag anläggningen aldrig styrkt eller gillat, utan tvertom,
ifrån första stunden, för vederbörande förestält såsom
omöjlig; dessa omständigheter hafva väl icke kunnat hjelpa mig
emot den gjorda lagens stränghet; men torde likväl, som
jag i djupaste underdånighet beder, bidraga till nåd hos en
öfvermakt, hvilken sjelfver, såsom lagstiftande, är nåd
egande och gifvande.

En tanka, som hos mig sjelf icke uppstigit, hvars
ihågkomst jag med förskräckelse och utan omtanka endast i
tre dagar hyst, och hvilken jag, under den tiden, aldrig
gillat, utan tvertom (som ransakningen lär visa) aldeles
ogillade, då jag, oförmodeligen märkte tillställningen vara
för handen; en sådan olyckelig kunskap utbeder jag mig,
i djupaste underdånighet, må icke anses med lika straff,
som deras gerningar, hvilka uppspunnit, utarbetat, invecklat
andra och sökt verkställa ett så faseligt uppsåt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:04:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/2/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free