Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När uppå detta sättet allt hopp var ute, sedan i Plenis
Commissionens dom var faststäld, längtade Deras Majestäter
efter ingenting högre, än att få resa ifrån staden, för att
icke vara, medan den olyckliga tragedien å färde var, så
nära. Men dertill behöfdes en hel negotiation, och var det
icke utan aldra största svårighet, som sådant blef hofvet
tillåtet; ty man hade icke alenast velat qvarhålla hofvet i
staden, utan äfven låta anställa executionen på Norrmalms
torg, midt under Deras Majestäters ögon.
Vid alla tillfällen, som antingen Rådet eller de
bety-deligare af Ständerna hade tillfälle att nalkas Konungens
person, under den tiden, har Hans Maj:t sedermera berättat
Drottningen, huru de emot honom hållit ett visst moderat
tungomål, huru de höllo på det subtilaste sätt, att sätta
Hennes Maj:t i hela skulden för alltsammans; huru de med
mycken adress insinuerat Hans Maj:t de oerhördaste
propositioner, om Konungen kunde förmå sig att skilja sig vid
Hennes Maj:ts person och öfverlemna henne till Ständernas
välbehag; med ett ord: saker hafva blifvit frambragta,
dem ingen sig föreställa kan; lärandes man lika svårligen
kunna inbilla sig de inquietuder Hennes Maj:t var uti, att
icke ifrån den ena dagen till den andra kunna veta sitt
öde, hvilket efter hennes höga gemåls intentioner aldrig
kunde blifva annat än lyckligt; men det en våldsam och
till hämnd uppretad riksdagsmenighet, ville på allt
upptänkligt sätt detoriera.
Om Söndagen skedde afresan ifrån staden, till
Ulriksdal, sedan Lördagen förht dom i plenis blifvit faststäld.
Hennes Maj:t påminner sig, hvilken myckenhet folk då var,
ej allenast vid Borggården, utan hela vägen öfver
Norrmalms torg, hvilken utan tvångsmål lyfte händerna och
såg man tårar ibland menigheten rinna. Af en händelse
märkte Drottningen, som var mycket rörd, grefve Fredrik
Gyllenborg gåendes och påminner sig deraf, huru hon ändå
yttrat sig för Konungen, att hon undrade huru han och
flere hans likar upptogo denna attendrissement hos folket.
Vid denna resan ifrån staden låter baron Rudenskjöld,
som då var, igenom sitt frieri, engagerad till vänskap med
Bjelkeska familjen, fröken Dliben, hvars giftennål med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
