- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Tredje delen. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering. Afd. 1 /
20

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

missnöjet emot hofvet gäste mycket mer, än de intryck
hofvet bemödade sig ingifva mot Rådet och mot
grundla-garne; hvilka i denna tiden syntes dyrbara, emedan de
tjenade till barrière emot godtycket hos ett hof, som ej
kände hvarken nationen eller sina sanna intressen, lika
litet som konsten att styra, och som ej ville följa annat
än sina nöjens, lyxens och tanklöshetens mot brådjupet
ledande väg.

Prinsarnes uppfostran blef ett ämne, hvaraf
oppositionen betjenade sig, med den största framgång, för att oroa
och iudisponera det allmänna tänkesättet mot Drottningen,
och grefve Tessin fann deri utvägar för sin hämnd.

Ständerna samlades på vanlig tid, i Oktober 1755.
Denna riksdag bief en minnesvärd ^pok. Hela verlden vet
huru Drottningen bemödade sig, att störta Rådet och
förändra Grundlagarne till Konungens fördel; men hon utgick
ur denna strid mot oppositionen med föga heder och
staten med ringa vinst. Hon lyckades endast skaka thronen
och stärka Rådets inflytande.

Ett af de första ämnen, som under denna riksdag
behandlades, var prinsarnes uppfostran. Grefve Tessin gjorde
deröfver sin rapport, och inlemnade sina klagomål emot
hofvet, och mot dem, hvilka med honom delat omsorgerna
vid denna uppfostran. Han blef hörd och understödd.
Ständerna begärde af Konungen få blifva upplyste, om
prinsarnes framsteg i kunskaper, och de blefvo examinerade på
Ulriksdal, i närvaro af landtmarskalken, talmännen och en
stor deputation, ur de fyra riksstånden. Kronprinsen
utvecklade dervid ett minne och ett omdöme, vida öfver hans
ålder af 10 år. Icke desto mindre genomdref
sekreta-ut-skottet, dertill bemyndigadt af plena, allt det som
grundlagen innehöll, till förmån för Ständernas rätt att leda
uppfostran hos prinsar af det kongl. huset. Man började
öf-verlägga derom, att skilja Kronprinsen från hofvet och att
låta uppfostra honom vid universitetet i Upsala, för att
undandraga honom från de dåliga intryck, förströelserna vid
hofvet och de ständiga utlåtandena emot friheten, som han
der hörde upprepas utan återhåll, skulle medföra för hans
unga hjerta; men efter att vidlyftigt hafva .diskuterat detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/3/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free