Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prinsen erkände prinsessans företräden: hennes skönhet,
hennes behag, och mildheten uti hennes lynne; han hade
intet att beklaga sig öfver annat än torrheten uti hennes
samtal och det tråkiga i hennes blyghet, en följd af den
allt för stränga uppfostran, som hon haft vid konungens af
Danmark, sin faders hof. Slutligen bekände han sig hafva
för henne en bestämd afsmak, oaktadt allt hvad hans
för-stånd deremot hade att invända. Denna föregifna afsmak
var emedlertid ej naturlig hos en prins af 20 år, för en skön
prinsessa vid nära samma ålder. Hennes blyghet och
torrheten uti hennes samtal, syntes mig endast svaga
förevän-ningar för att dermed dölja ett hjerta ur stånd att älska
och att hysa böjelse för det vackra könet, samt att
öfver-skyla en fysisk svaghet, som sedermera har fullkomligt
bekräftats*).
Drottningen, upptagen af anordningarne att göra sitt
hof lysande och imposant, syntes ganska litet oroad öfver
sin sons beteende. Hon visade alla slags uppmärksamheter
och attentioner för Kronprinsessan, men hon sade utan
reserv, att hon fann henne mycket tråkig och mycket butter;
beklagande sin son, som gick att äkta en automat, hvilken
saknade all själsbildning, och kännedom af den sköna
litteraturen, med ett ord hade intet af det, som kunde föda och
underhålla modrens eller sonens lifliga inbillning.
Hofvet begaf sig till hufvudstaden och Kronprinsessan
gjorde sitt intåg der den 5 November, åtföljd af
riksrå-derne och en mängd hoffolk. Vigseln skedde samma dag;
erkebiskopen i Upsala förrättade densamma uti
Slotts-Ka-pellet och hela aftonen, ända till kl. 2 på natten,
tillbringades med ceremonier.
Kronprinsens likgiltighet för sin unga gemål ökades
med hvarje dag och, under tysthetslöfte, föregaf sig prin-’
sen vara besvärad af en ungkarls-åkomma, för att förebära
ep anledning att ligga för sig, skiljd från sin gemål.
Detta uppförande var just icke egnadt, att upplifva en
ung prinsessa, af naturen blyg, som första gången
uppträdde i en familj, hvarom man i Danmark gifvit henne en
’) Se Bilagorna N:o XXI, XXVII, XXVIII och XXIX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>