Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cl 7 6 s] FERSEN AFRADER ALLA YTTERLIGHETER. 41
regera med någon annan constitution än den, han ville
förstöra; emedan det var stridande emot principen af
för-sigtighet, att sammankalla Ständerna, sedan man
kullkastat Rådet, en corps, som representerar dessa Ständer och
som utgör ett bröstvärn för lagarne och för friheten. Att
det vore bättre att till och med våldföra sig på Ständerna,
än att sammankalla dem för att döma öfver och bekräfta
lagligheten af det ifrågavarande statsstrecket.
Kronprinsen och abbé Du Prat besökte mig i samma afsigt, på
landet; Drottningen antastade mig med liflighet, och trodde
sig hafva vunnit allt dermed, att hon var understödd af
Frankrike och af duc de Cboiseul, som styrde detta rike.
Kronprinsen förenade sig med sin moder, och nödgade mig
utveckla alla mina åsigter rörande denna affär. Jag
visade dem, det lilla förtroende Konungen hade i det allmänna,
hans brist på förmåga; nationens enthousiasme för sitt
politiska sjelfsvåld; hofvens i Berlin, Petersburg och
Köpenhamn förening, för att gynna den nuvarande constitutionen
i Sverige; de främmande penningar och trupper, som skulle
understödja det fängslade Rådet, och friheten i omröstning
hos de Rikets Ständer, som man ville sammankalla; att
Konungen dervid sannolikt skulle riskera sin krona, ocli
för att löpa denna fara, vore det vida bättre att införa
souveraineteten, än ^tt räkna på de respectiva ståndens
pluralitet; att, med ett ord, Konungen borde antingen
segra eller dö, och skulle han till detta pris kanhända finna
ett litet antal, som ville låna honom deras understöd; men
att alla endast halfva åtgärder, ej kunde annat än
medföra statens och den kongl. familjens undergång, hvars bild
blefve en reflex af den olycklige Carl Stuarts öde.
Kronprinsen gillade mina betänkligheter och
öfverty-gade sin moder, som fruktade att exponera Konungen, sin
gemål, hvars karaktär och själssvaghet hon kände bättre
än någon annan.
Det nya Rådet, som ej gjorde sig kändt genom annat
än sin våldsamhet och sitt hat emot Hattpartiet och
Frankrike, och som ej hade till ledning annat än ryske ministern
grefve Östermans råd, var olämpligt att föra statsrodret på
ett så upprördt haf. Det beslöt, i November månad, att in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
