- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Tredje delen. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering. Afd. 1 /
70

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lande på gäsningen inom pluraliteten, som man lätteligeh
«kulle kunna blifva herrar öfver, så snart den första hettan
lagt sig, dolde med denna undflykt deras verkliga plan.
Konungen, begagnande den riktningen sakerna togo, var
ej ledsen att se oenigheten upplåga eller låtsade ej se
följderna deraf. H. M. syntes lika likgiltig öfver de debatter,
som uppstod mellan adeln och de tre ofrälse stånden,
rörande de punkter i konungaförsäkran, som angingo
stånds-privilegierna. Det syntes som ville de ofrälse stånden
utplundra adeln på dess företrädesrättigheter. Man tvistade
om adelns företräde framför o frälse till högre embeten; man
anslog strängen rörande den fria dispositionen af säteri
och frälse, och påstod att alla frälsehemman borde tillhöra
bönderna och att endast räntan deraf tillhörde adeln1).
Allmänheten öfversvämmades af flygblad och skrifter, ganska
förolämpande och afsedda att uppreta allmänheten emot
adeln. Riksrådet blef ej heller sparadt; man smädade denna
myndighet på ett sätt son tillkännagaf dess afsättning.
Ständerna ändrade något konungaförsäkran, så att
Konungens makt och myndighet derigenom ännu mera inskränktes.

Konungen gaf sig alls ingen möda, att lugna sinnena;
tvärtom syntes det, som om hans förtrogna på allt sätt
sökte öka oredan, och inom Hattarne, som hade nog liten
sammanhållning, bilda factioner. Franska ambassadörens
penningar voro slut och hans förstånd förlorade sig i denna
labyrinth af intriger. Egenkärleken blandade sig ock deri,
då han såg att Konungen hade ett mycket begränsadt
förtroende för honom. Som de allmänna ärenderna ej syntes
närma sig det tillstånd af lugn och försoning, till hvars
framkallande Konungen, genom sin compositionsplan,
förklarat sig vara protecteur och ursprung, tog jag mig
friheten att deröfver explicera mig med Hans Maj:t i slutet
af December 1771. Jag besvor honom att omintetgöra den
såkallade compositions-conseljen och ställa sakerna till rätta,
eller åtminstone befria mig från allt deltagande deri.
Konungen ville ej bifalla det, och visade sig rörd ända till *)

*) Se härom Konungens’ bref till Enkedrottningeu af den 11 Febr. 1772.
Bilagan N:o LIV.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/3/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free