Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kapten Pop; förbud var förnyadt att hvarken låta honom
tala med eller skrifva till någon, och hans hustru fick.
endast i kapten Pops närvaro tala med honom.
Konungen var ganska brydd öfver hvaä han skulle
göra med sin fånge. Det vore förargligt att släppa honom
lös och ännu förargligare, att börja sin regering med en
handling af grymhet. Krigsrätten ville ej heller taga på
sig, att begå ett brott af orättvisa.
Hertigen af Södermanland, general Mörner och de nya
hofherrarne, unga officerare, ropade på hans död.
Konungen begärde mitt råd huru man skulle komma
ur denna förlägenhet. Jag bad Konungen ej öfverlemna
sig åt våldsamma beslut, ty oaktadt Pechlin vore en farlig
undersåte och utan all dygd, skulle en dylik våldsamhet
förskaffa honom allmänt deltagande, som han ej förtjenade;
jag föreställde H. M:t att den nya grundlagen vore illa
be-fåstad, om den skulle endast bero på denna mannens
huf-vud, och att det vore vida bättre gifva honom pardon, än
att uppbära förebråelsen tor en tyrannisk handling.
Fru Pechlin anhöll om nåd för sin man och riksrådet
grefve Carl Scheffer åtog sig att underhandla för henne.
General Pechlin lät till Konungen framlemna ett memorial,
deri- han begärde förlåtelse för sitt uppförande och att tå
svära ny trohetsed, såsom Ständerna och alla undersåtare
hade svurit densamma den 21 Augusti. Detta blef bifallet;
Konungen mottog hans ed och återlemnade honom friheten,
hans värja och det regemente, hvars chef han var.
Pechlin begärde några månader derefter afsked och drog sig
tillbaka på sin gård i Småland.
Efter hofvets återkomst till staden gjorde hertigen af
Ostergöthland demarcher hos Konungen, för sitt giftermål
med prinsessan af Brunswich, som han icke hittills det
minsta efterfrågat, sedan sin afresa från Brunswich. Med
Konungens medgifvande begärde han nu hennes hand.
Enkedrottningen, alltid ense med sin son Fredrik, dref ifrigt
på denna sak, och Konungen gaf ordres till sin minister i
Berlin, baron Zöge von Manteuffel, att derom göra anhållan
vid hofvet i Brunswich. Enkedrottningen skref till
hertiginnan sin syster och Konungen till hertigen; man ansåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
