- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Tredje delen. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering. Afd. 1 /
203

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

50 à 60 tunnor guld, en summa penningar, som vida
öfver-steg statens förmåga att förskjuta; att de bedrägerier och
den dåliga administration, som vanligen vore förbunden
med en dylik regie, skulle ansenligen förminska Konungens
vinst, som blifvit i Wrangels och Liljencrantes calcule
uppförd till 50 tunnor guld årligen, och att den tid detta
förslag fordrade för att utföras, skulle ej på flera år godtgöra
Konungen hans förskotterade penningar. Men som furstar
alltid äro böjda att tro det som behagar dem, gick affären
igenom och de 8 tunnorna guld blefvo anordnade. Hela
riket ropade emot denna anordning; jprdegarne kui de ej
smälta, att rättigheten att använda spanmålen, som deras
jord afkastade, skulle för all tid blifva ett regale; bryggare
och städernas borgerskap, fördömde denna régala
bränvins-tillverkning, såsom skadlig för deras rättigheter och
privilegier; Stockholms stad ingaf i detta hänseende den mesta
farhåga; men öfverståthållaren grefve Sparres skicklighet ’
visste hålla stadens innevånare inom lydnadens
gränsor-För att förmildra bitterheten af detta förslag, förmådde
Liljencrantz Konungen att afskaffa den med Ständernas
bifall pålagda kontribution för bränvinsbrännings-rättigheten*
årligen utgörande 12 tunnor guld; riksrådet Höpken
föreställde i konseljen, att det vore för tidigt att bortskänka
12 tunnor guld årlig statsinkomst, endast på den förhopp
ningen, att man framdeles skulle erhålla en stor revenu:
Liljencrantz garanterade, vid sitt hufvud, att inom årets
slut skulle den efter hans plan^nu inrättade
bränvinsbrän-ningen ersätta riket dubbelt denna förlust. Sålunda blef
denna skattelindring genomdrifven. Kort tid derefter
fri-gaf man spanmålshandeln, till fördel för jordegarne, hvilka
hittills ej kunde handla med annat än deras egen
spanmåls-produktion, varande denna handel hittills en rättighet
förbehållen stadsboerna.

Vid vårens annalkande gjorde Konungen förberedelser
for att besöka Finland och anordna gardets läger. I)en
ringa uppmärksamhet Konungen egnade krigstukten inom
armén och inom sitt lifgarde, ådrog kommenderande
öfver-sten för gardet König en obehaglig aftär med baron Maklieiv
Denne sednare, som försummat infinna sig på paraden, er-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/3/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free