Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 TORNÉRSPEL PÅ EKOLSUND. [ 1 7 7 6]
likväl hans rättegång, ur juridisk synpunkt, ej annat än
på det högsta intressera. Jag bad Konungen besinna
hvil-ket intryck hans ingripande i krigsrättens förhandlingar
måste hafva åstadkommit, hvars medlemmar öppet tillstodo,
att de hade dömt med en stränghet, vida utöfver hvad lag
och rätt bjuda, för att göra sin cour och böja sig för
deras Konungs vilja.
De mest despotiska furstar i Europa ingripa aldrig med
deras souveräna myndighet i rättegångsfrågor, utan
öfver-lemna dem åt lagarne och domstolarnes afgörande, utan att
inverka på domrarne och mellankomma endast för att, i
kraft af sin konungsliga makt, gifva nåd. Jag sade vidare
Konungen, att4 han vore omgifven af ett folk, som i öfver
50 år varit vancjt, att ej känna någon annan säkerhet än
lagarnas och skyddadt mot konungamakten af Riksrådet
och ständernas pluralitet; att ifrågavarande rättegång, ge
nom sitt afgörande, förskräckte dettäfolk, så mycket mera,
som det var den fjerde gången, som H. M. hade allt för
mycket låtit hänföra sig att förfölja personer, som
föregif-vits vara brottslige; att general Pechlin, landshöfdingen
baron Hamilton, flere medlemmar af hofrätten i ’Jönköping
hade känt verkan af Konungens förföljelser och att de ej
undsluppit dem, annat än genom deras domares fasthet;
att salig Konung Fredrik aldrig kunde få sina undersåtars
att förgäta sin orättvisa förföljelse emot öfverste Stobée år
1723, och slutligen förmodade jag, att sedan H. M. drifvit
igenom sin mening och bevakat sin kongl. myndighet i
Rådet, det bästa skulle vara att låta sin mildhet råda och
gifva nåd, efter 6 månader, åt öfverste Gyllensvahn och
återskänka honom hans regemente.
Konungen upptog min framställning med välvilja och
sade mig att han insåg, huru vigtigt det vore för honom,
att ej blanda sig i lagskipningen och att det, på hans
kongl. ord, skulle vara sista gången han lät förleda sig
dertill. Domen blef likväl verkställd; Gyllensvahn blef
ut-struken ur rullorna och Konungen gaf honom? ingen nåd,
och återlemnade honom ej heller regementet.
Efter lägret med lifgardet och artilleriet, som varade
till slutet af Juni, flyttade Konungen med hela sitt hof till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
