- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Tredje delen. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering. Afd. 1 /
253

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

man gjort öfver inkomsterna af br än vinsbränningen, hvars
förskotter, af Konungen lemnade, voro vida öfverstigande
Statskontorets krafter. Konungen inrättade då ett
Riks-gäldskontor för liqviderande af statens skulder, hvars
direktörer blefvo riksrådet Ulrik Scheffer, statssekreteraren
Liljencrantz och herr Ruter (?). En amortissements-fond
blef anvisad; man upptog ånyo 1723 års ständers plan, som
hade haft mycken framgång; men med den skillnad, att
de amortissementsfonder, söm Ständerna hade haft omsorg
att anvisa, utgjordes af säkra och bestämda summor,
hvar-emot Konungen anvisade ovissa inkomster, som borde
inflyta från Statskontoret, hvilket’ sjelf existerade genom lån
och anticipationer.

Hvad beträffar bränvinsfrågan, så blef det beslutadt i
Konungens konselj, att man på arrende skulle utbjuda
krono-brännerierna, så väl de i hufvudstaden som i landsorterna.
De blefvo ock snart arrenderade på de vilkor Wrangel och
Liljencrantz föreslagit, eller 15 kannor bränvin per tunna
spannmål, och hvilket bränvin skulle levereras i kronans
magasiner. Konungen åtog sig försäljningen. Törsten
efter vinst uppmuntrade till falska kalkyler; inbillningen och
snålheten fördunklade det sunda förståndet. Arrendet af
kronobrännerier ansågs såsom faveurer; men inom korttid
blefvo konkurser deraf en följd. Presidenten baron Boije,
baron Yegesach och en herr Hasenkampf, associerade för
arrendet af kronobränneriet i Stockholm, gjorde några
månader derefter bankrutt, äfvensom flera i provinserna.
Rätte-gångarne förökades, och Konungens financer blefvo ej
förbättrade; det blef svårt att göra denna fabrikation
blomstrande. Allmänheten afskydde den och brännerierna voro
utsatta för mordbrand. Sålunda förstördes dessa
etablisse-menter i Norrköping och Stockholm, qtan att man
lyckades upptäcka orsaken; hatet förmådde folket att ej köpa
bränvin i Konungens magasiner, hvilka voro till den grad
öfverfyllda, att man måste förvara bränvinet i stora
reser-voirer, utfordrade med blyplåtar; emedan man ej, utan allt
för stora kostnader, kunde sammanskaffa nog antal fat för
bränvinet. Försäljningen af bränvinet blef en af de svåra-

Fer&en. Ilist. Skrifter. III. 17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/3/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free