- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Tredje delen. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering. Afd. 1 /
306

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hennes skäl och styrkte till detsamma, hvarmed Hennes
Maj:t ock för sin del var ganska nöjd.

Något litet derefter återkom Herrmansson och efter
åtskilliga préambuler af complimenter till Drottningen,
berättade att han, på grefve Fersens vägnar, till den
förestående förlikningen icke hade mer än ett enda förbehåll
att göra, bestående deruti, att så väl han, som dess
vänner och hela partiet, måtte vara försäkrade om hofvets
oryggeliga tillgift, för hvad som, i dessa sednare åren,
igenom Hattarnes åtgärd, kunnat falla hofvet oangenämt,
och att ingen slags undersökning eller räfst måtte någonsin
emot dem, en haine af sådant anställas; — men för öfrigt
vore grefven färdig och afvaktade att af Hennes Maj:t
förnimma, hvad honom kunde föreslås, hvilket han med all
sorgfållighet och omtanka ville för sitt folk framställa.

Hennes Maj:t svarade honom, att, i:o hvad den begärta
amnestien angick, Hennes Maj:t trodde sig ej mindre känna
Konungens än sitt eget sinnelag med den visshet, att
Hennes Maj:t fullt och fast kunde garantera, att å hofvets sida
aldrig någon fråga om hämnd i den delen skulle
framställas; sa mycket mera, som Deras Majestäter, i hjertat
öf-vertygade om nyttan för landet af oenighetens upphörande,
nogsamt funno att hämnd mer än något annat skulle i
längden bibehålla oenigheten vid lif. Hennes Maj:t
förklarade tillika uttryckligen, att Hon för ett helt parti ej kunde
gå in uti en lika borgen. Hon trodde väl Mössorna billiga
nog, att känna vigten af alla de betänkligheter, som
tillstyrkte en varaktig försoning; men kunde ej mera säga
härom, än att om de, emot förmodan, skulle skrida till
sådana steg, som utmärkte represailler och förföljelser,
hofvet icke ett ögonblick skulle betänka sig, att biträda den
förföljde, med hela sin kredit och protection. 2:o
föreställde Hennes Maj:t såsom ett hufvudvilkor, att
regeringssättet skulle återställas i det skick, som 1720 års
regeringsform föreskrifver. De skäl, som Hennes Maj:t härvid
nyttjade, var en kort beskrifning af den instabilité, uti hvilka
dé mest betydliga regeringsmål, igenom corruptioner vid
riksdagarne, tid efter annan iråkade, än efter förste
lagstiftarens mening Konungens höghet rätt så litet borde för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/3/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free