- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Tredje delen. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering. Afd. 1 /
307

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nära trädas, som Rådets myndighet föraktas eller
Ständernas makt braveras. Att i jemnvigten mellan dessa,
nationens säkraste borgen låg för friheten, och att Konungen,
igenom sednare lagstridiga författningar, blifvit urståndsatt
att, med bästa vilja i verlden, någonsin kunna gagna sitt
rike. Med ett ord, Hennes Maj:t ådagalade att
ärelystnaden allena å hofvets sida, icke yrkade någon tillökning af
makt, utan landets och sjelfva frihetens bestånd. 3:o att
som Konungen personligen blifvit af Hattarne lederad
igenom den vid 1756 års riksdag emanerade så kallade
Riksakten, densamma skulle uppbrännas. Härvid föreställde
Hennes Maj:t sig aldrig deras bifall, utan uppgaf fastmera
detta vilkor, såsom något hvarmed man kunde pretextera
en rupture af hela negociationen, ifall man under densamma
skufle hafva märkt något svek eller förbehåll å Hattarnes
sida. 4:o förbehöll Hennes Maj:t sig att vissa af Mössorna
måtte tillkallas och deras postulater, såsom parti för sig,
afhöras och af Hattarne alldeles så anses, som hade de af
liofvet sjelft blifvit framställda. Det är efter en sådan
sorgfållighet för deras intresse, som en del af dem, i
påföljande tider, icke haft försyn att säga, det de blifvit ett
offer åt Hattarne, för Drottningens med dem gjorda
com-position.

Efteråt samråddes ej allenast efter vanligheten med
Hennes Maj:t, om hvad vidare var att göra, utan Mössornä
fingo äfven del af alltsammans. Åter höga tacksägelser
och Dtiben haranguerade vidlöftigt, om huru förgäfves och
farligt det vore, att icke bortlägga det gamla hatet; med
ett ord, alla voro nöjde.

Grefve Fersens svar dröjde icke länge att komma.
Herrmansson berättade, att hvad restitutionen af 1720 års
regeringssätt vidkom, grefve Fersen yttrat sig, att då
erfarenheten visat, att detsamma kunnat brytas och förändras,
allt hvad man nu kunde företaga till dess återställande
skulle aldra högst för några riksdagar ega bestånd; att
saken för sig sjelf vore af yttersta visshet, att rikets väl
kräfde en förbättrad constitution; men att en förbättring
borde ur solidare och fastare principer börjas, än efter
1720 års lagar, hvilka experiencer visat att de icke voro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/3/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free