Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[febr.] rörande en nationaldrägt. 7
andra delars af toiletten tillverkande, hade intet arbete
sedan tre månader. Borgarena lågo öfver
öfverståthålla-ren, att framföra till Konungen deras underdåniga
anhållan, for att bekomma en förklaring, antingen för
bibehållandet af deras gamla klädedrägt eller ock snitten och
be-skrifningen på en ny. Ansatt från alla håll, aflemnade
Konungen i Rådet den 16 februari 1778 sin declaration för
anläggandet af en så kallad nationel klädedrägt, och
begärde ej Rådets tanka men dess biträde för utförandet.
Konungen lät intaga sin declaration underform af reflexion
i rådets protokoll, hvilket derefter trycktes och utdelades
i hela riket. Konungen hade väntat sig att Rådet skulle
med ifver delä konungens tanke i denna fråga, men det
inträffade helt annat; såsom denna angelägenhet ej blifvit
Rådet meddelad för att derom rådgöra, förklarade
detsamma, att om det hade fått deröfver säga sin mening, hade
det måhända funnits tankar värda att framställas deröfver.
Men att under nuvarande förhållanden återstod det för
Rådet intet annat än lydnaden och detta vore enda sättet på
hvilket Rådet kunde bidraga att understödja Konungens
af-sigt. Det var grefve Sparre som först uttalade denna
tanka i Rådet, och alla de öfriga medlemmarne adopterade
denna mening. Konungen var missnöjd deröfver och i
synnerhet med grefve Sparre. Emedlertid blefvo circulärer
expedierade till alla landshöfdingar, domstolar, embetsverk
och till regements- och corpschefer inom arméen, och tiden
för den ifrågasatta förändringen fastställd till den
nästkommande 28 Maj.
För att låta grefve Sparre erfara det missnöje, som
Konungen kände öfver hans anmärkningar vid denna
na-tional-masquerad, förbigick H. M. honom, ehuru han var
chef för krigsärendena, med denna frågas tillämpning på
armén, och anförtrodde hertigen af Södermanland, i
samråd med öfverste löjtnant Toll, aft reglera ^arméens
uniformsförändring. Hertigen var ung och oerfaren och
Tol-len, som genom knep och intriger hade svingat sig upp
till adjutant hos Konungen, utan några militära kunskaper,
som han ej gerna kunde vinna, hvarken såsom vice
härads-höfding, ej heller såsom jägmästare i Skåne, trodde båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
