- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Fjerde delen. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering. Afd. 2 /
9

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

betala handtverkarne dyrare, än hvad som blifvit fallet om
taxan fått gälla. Men Konungen vär glad att hafva
funnit ett tillfälle att gifva grefve Sparre dementi, utan
af-seende på sina egna föregående ordres.

Om allmänheten vågat gifva tillkänna sin mening
genom pressen, skulle Konungens s. k. reflexioner öfver
na-tionaldrägten, som i tryckta exemplar voro spridda öfver
allt i landet1), blifvit illa tilltygade; men vördnaden för
den höge författaren, som med sin helgade hand hade
ned-skrifvit dem, tystade alla röster och i tidningarna syntes
ej annat deröfver, än några fadda loftal, författade af
riksrådet Carl Scheffer, som upphöjdé, så mycket han kunde,
den ekonomiska nyttan af en nationaldrägt, under en tid
då förändringen födde lyx och bruket af spetsar,
sidentyger, broderier och andra trasor, af lyxen sålunda Blef
allmänt medgifvet! Det fanns ej tio personer i hela riket,
som icke förklarade sig emot denna nyhet; men der voro
bra få, som yågade uttala sig. Riksrådet grefve Ulrik
Scheffer, som i alla andra afseenden antog sin broders idéer,
vare, sig af familje-intressen eller af själs-lättja, förklarade
sig öppet mot sin broder i denna fråga.

Hvad man än må hafva att säga om denna fråga,
synes det likväl i moraliskt hänseende, att i den mån
under-såtarena uppfylla deras skyldigheter såsom medborgare och
betala deras skatter och utlagor, de ock skola vara
berättigade att fritt kunna kläda sig anständigtvis ’såsom de
vilja det, efter smak och tillgång. Ett maktspråk häremot
är orättvist och förnärmande och derjemte onyttigt,
emedan det är omöjligt att bestämma menniskors smak och
uppfinningsförmåga.

Bönder och prester blefvo undantagna från denna
allmänna masquerad. Det blef ändå bönderna rätt dyrt,
emedan de fingo på deras egen bekostnad förändra manskapets
inom armén beklädnad, då kronans militära kassor sakna- * *)

8om fruntimmers-klädedrägten, samt taxan för skräddare-embetet, den 23 i
denna månad utfärdade kuugörelse varder upphäfven. Gifven Stockholms
slott den 28 mars 1778. ’

*) Tryckt under titel Reflexioner, utan vidare titel eller underskrift, men
daterade den 16 februari 1778 och äfven utgifna på trycket i fransk
öfver-sättning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:05:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/4/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free