- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Fjerde delen. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering. Afd. 2 /
37

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sintet uti Riddarhusets jernkista, som förvarade originalerna
af grundlagarne, konungaförsäkringar och våra privilegier.

Detta ledsamma och ovärdiga tracasseri sysselsatte
fortfarande konungens sinne. Söndring och förbittring
upplågade inom den Kongl. familjen och Konungen fruktade
följderna deraf, äfvensom sin moders förtrytelse. Hans
Maj:t misstrodde hertigen af Södermanland, hvars ovärdiga
dubbelhet blifvit lagd i dagen. Hän befarade ock att
En-kedrottningeri arbetade på att indraga Konungen i
Preussen uti denna tvist; att förekomma verkan deraf, skickade
Konungen sin kammarherre baron Taube till Konungen i
Preussen, med bref och befallning till Taube att göra
Fredrik den store reda för hela denna sak l).

För att förströ allmänheten funderade Konungen på,
att gifva ett spektakel åt Stockholms borgare. Han lät
nemligen uppföra den girige, till hvilken representation han
inbjöd borgerskapet. Konungen infann sig med
Drottningen och hofvet, men alla öfriga platser voro borgerskapet
reserverade. Ehuru smickrad denna corporation än var af
denna utmärkelse, blef hon likväl ej särdeles uppbygd
öf-ver valet af pièce, hvilken åskådliggjorde drag af
vinningslystnad och egennytta, hvars förlöjligande ej kunde
särdeles intressera borgareklassen, som deraf ofta göra ett yrke.

Konungens och allmänhetens upphetsande, med
afse-ende på den nya klädedrägten, hade gjort en stor
diversion åt finansfrågan, hvars intrasslade tillstånd emedlertid
fordrade en oaflätlig uppmärksamhet. Alla hjelpkällor af
utrikes lån, våldsamma åtgärder emot Riksbanken,
krono-brånneri-arrendet, lotterierna, Discoirtinrättningen,
Låne-banken, och höjandet af ordinarie skatterna, en följd af
realisationen — kunde ej fylla tomheten i statskassan och
förslå till penningeslöseriet. Arrendatorerne af
kronobrän-nerierna betalade antingen en del af arrendet eller betalade
de alls intet, utan gjorde bankrutt, och kronobränvinet blef
osåldt i landsorterna. För att accréditera de gjorda
operationerna och tysta missnöjet hade Konungen låtit fördubbla

’) Se härom Konung Gustaf lILs bref till Konung Fredrik II i Preussen af
den 1 maj 1778, bilagan N:o VI; och Gustaf IILs instruktion för baron
, Taube, bilagan N:o III.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:05:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/4/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free