Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen läsa upp resten af sin försäkran, som tydligen
förklarar Sveriges frihets och grundlags rätta förstånd, samt
konungaförsäkrans ingress, genom dessa märkvärdiga ord:
vOch till sina väsentliga delar i denna regeringsform äro
utförda; alltså försäkra Vi härmed att Vi vilja styra Riket efter
denna regeringsform, så sant oss Gud hjelpe” etc.
Här nämnes intet Konung Gustaf Adolfs rättigheter,
men denna regeringsform af år 1772, exclusive från alla
andra, såsom innefattande Eders Kongl. Maj:ts i lag
grundade rättigheter.
Konungen svarade, att han aldrig kunde fatta den
tanken om Sveriges grundlag och sin försäkran, att hvart ord,
som deri finnes, är lika kraftigt; och att hans företrädares
rättigheter, till och med år 1680, vore hans.
Derpå .föreställde jag, att om detta så förhölle sig, så
vore ock genom detsamma den mycket omtalta och prisade
regeringsformen af år 1772 tillintetgjord, och då egde
Sverige ingen stadgad grundlag. Svenska folket hade aldrig,
före år 1719, egt någon riksconstitutions-lag, af Konungar
och ständer behörigen författad och besvnren. Rikets
historia och bedröfliga öden bevittna det; ifrån de äldsta
tider finna vi, att regenterne och folket, med omskiftande
framgång, inkräktat sig väldet. Konung Christoffer var den
första lagstiftande Konung, som skapade någon stadig gräns
emellan Konunga- och folkmyndigheten. Dess konungabalk
är ofullkomlig och tycks den mer hafva påsyftat jus civilse
i domstolar än jus publicum. Sedan hans tid hafva
revolutioner, inbördes krig och tyranni utmärkt Sveriges öden,
till Gustaf Wasas uppträdande, som upprättade Sveriges
rike ur dess förfall; men hindrad af fremmande krig,
reli-gionsbekymmer och inbördes oroligheter, hann han aldrig
stadga, med Rikets ständer, någon grundlag för sitt folk.
Det blef icke heller hans barns lott., Gustaf Adolf steg på
thronen utan grundlag, men följde den af uråldriga tider,
genom praxis stadgade form, att rådslå med ständer. Hvarje
riksdag, som så ofta inföll under hans tid, att ständerna
sig deröfver besvärade, gjordes nya författningar, utan
systematisk sammanstämniilg: År 1611, vid riksdagen i
Nyköping, förklarades Rådet för ett riksstånd; besluten af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
