Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[mars] FRlMtTRERIET BESÖRJER LEYONHJELMS BEGRAFNING. 209
haft en uppenbarelse af en bland sina vänner, död sedan
5 år, och hvilken förutsagt honom hans död 3 veckor förut.
Hertigen skickade tre frimurare-deputerade, att försegla
den aflidnes efterlemnade papper och deri eftersöka hvad
som rörde ordens hemligheter; en åtgärd i strid emot
allmän lag, eganderätt och allmän säkerhet. Hertig Carl
förbjöd enkan att låta svepa sin mans lik. Hertigen skickade
dit grefve Stenbock, Pfeifif och Plommenfelt, för att i
hemlighet påkläda den döda kroppen och decorera densamma
med Irimureriets emblémer, sannolikt nödvändiga vid
uppståndelsen. Dessa tre herrar utförde den gifna
befallningen, tillslöto kistan och satte hertigens sigill på de tillslutna
dörrarne till likrummet. Leyonhjelms enka bad hertigen
om tillstånd att bryta sigillet på dörrarne, för att komma
in i likrummet; men hertigen trodde sig ej kunna tillåta
det. Han reglerade likprocessionen. Frimurare skulle bära
kistan; grefve Horn skulle representera hertigen och
åtfölja liktåget, i en stor vagn forespänd med 8 hästar. Uti
Riddarholmskyrkan, bestämd för begrafnings-ceremonien,
skulle uppföras en andelig consert och hela
opera-orche-stern var dertill förhyrd. Hertigen lät tillsäga banon
Barne-kow att uppskjuta representationen på operan till den
följande dagen.
Alla dessa löjliga tillställningar gjorde sin verkan pä
allmänheten. Leyonhjelms enka beklagade sig; folket trodde
att det var frågan om att begrafva en stor profet och de
förståndige suckade. Klagomålen hunno ända till
Konungens öron, som skyndade att ställa allting till rätta igen.
Han lät befalla enkan bryta hertigens försegling; modifie
rade de af hertigen anbefallda arrangementer för liktåget,
livilket likväl blef vida pompeusare än som,behöfdes,
förbjöd musiken i kyrkan och gaf befallning att på operan
skulle såsom vanligt spelas.
Hertigen blef mycket stött, men Konungen förklarade
honom, att ehuru han tillät det ceremoniel och de bruk,
som man ansåg vara nödvändiga att iakttaga uti
frimurarelogen, hade likväl hans mening aldrig varit och kunde
aldrig blifva, att dermed oroa allmänheten; att han tillät
Fersen. Hist. Skrifter. IV. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
