Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 30 October. Lördag. Kamreraren här vid slottet
Ljungman anmälde för H. M. huru förledna sommar en
honom okänd man hitkommit, försedd med en slagruta;
begärandes få nyttja densamma inom detta gamla slott, då
anledning att skatter skulle finnas icke vore ogrundad. Han
begärde hvarken betalning eller del i fyndet; gaf hvarken
sitt namn eller hemvist tillkänna. H. M. befallte Ljungman
säga stället och var det utanför hans conseil-cabinett, i
hörnet af rundelen, der lifpagerne hafva deras rum.
Ljungman berättade vidare, att då han med slagrutan kommit,
till detta stället, hade hon så vridit sig, att hon vridit sig
utur handen. Ljungman hade då sjelf tagit henne uti hand
och känt samma effect. Han hade deruppå fört slagrutan
till H. M:ts silfverspegel, och hon då endast gjort en
ganska obetydlig rörelse. Han hade deruppå fört honom på
vinden; slagrutan hade då varit orörlig, ända till dess han
kommit midt öfver detta ställe, då hon böjt sig utföre.
Han hade vidare följt honom i källaren och hvalfven.
Slagrutan var lika orörlig, ända till dess han kommit under
samma ställe, då han åter gjort samma rörelser. Mannen
hade aldrig varit inom slottet och kände hvarken rum,
trappor eller gångar. Ljungman sjelf är en 60 års man, känd
för nit och redelighet, utan vantro och öfvertygelse om
vanliga berättelser om spökhistorier, SQm i alla gamla slott
finnas. H. M. tillät’ derföre Ljungman att få låta
neder-bryta dessa tjocka och gamla murar på detta stället, helst
ingen större förlust än arbetslön härvid vore; muren kunde
uppmuras, om intet något funnes af det man sökte.
De af hofmännen som ville göra sin cour sågo
ound-vikeligt, att här skatter skola vara förvarade; än talade de
om H. M:ts lycka, och att den ej kunde annat än äfven
här råda; än skulle en gammal spådom sannas; än vore
’ här Konung Erik XIII:s skatt förvarad; än hade Bo
Jansson Grip här gömt sina rikedomar. Jag torde vara mera
felaktig än de, emedan Ljungman för en månkd sedan
gjorde mig denna berättelse; men som jag icke litar på
slagruta då skatter skola ernås, och beklagar den
skattkammare, som skall nyttja detta medel, så talade jag aldrig
härom och önskade de sökande lycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
