- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Fjerde delen. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering. Afd. 2 /
418

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sedan Gudstjensten, med alla våra mässor, som vi få
bruka, var slutad, steg Erkebiskopen fram för altaret, höll
till Wingård ett långt, välmenande men besvärligt tal om
biskopars likhet med profeter i gamla Testamentet. Detta
tal räckte en half timme utan någons uppbyggelse. Sedan
lästes upp Wingårds fullmakt; så en biskops skyldigheter,
hvarje vers af en af de öfrige biskoparne, börjandes med
den äldste af de närvarande consistoriales. Under detta
stod Wingård vid nedersta trappsteget vid estraden och
hade bakom sig begge presterna med biskopsdrägten.
Sedan blef han, på latin, af Troil, såsom den äldste
närvarande, tillsagd att göra sin trosbekännelse och sedan sin
ed. Man märkte huru han hade både sitt målföre och sina
tårar till sin lydnad; med mera emphase kunde ingen
uppläsa sin ed, och med mera rörelse säga de sista orden:
sådant mig Gud hjelpe etc. ty då stapplade han på målet,
tárame flöto och rösten afstannade.

Sedan tillsades han åter, på latin, att uppstiga framför
altaret och blifva vigd. Erkebiskopen och Troil påklädde
honom chorkåpan, han föll sedan på knä, då Erkebiskopen
först och de andre consistoriales tillika lade händerna på
dess hufvud, då Erkebiskopen gaf honom vigseln och
välsignelsen. Deruppå var ceremonien slutad och marchen
skedde på samma sätt utur capellet, som till detsamma.

Om aftonen lät H. M. på vanligt sätt tractera
gardesregementet. Soldaterne söpo bränvin utan glädje och de
förnämare elakt vin, utan att tacka derför. H. M. lät bjuda,
genom lista, adla dem, som med sig denna afton skulle
soupera. Han åkte sjelf uti den stora vagnen Burmannia,
med prinsessan Albertina och hertiginnan, sin stallmästare
och några damer. Drottningen åkte för sig med sitt hof.
Soupén skedde i H. M:ts stora tält. Uti det öfversta hade
han sitt bord för 10 personer; sedan var till höger
Drott-ningens bord, der några gamla riksrådinnor suto; sedan
var till höger hofmästarinnans, dit fremmande ministrarne
voro bjudne, men inga andra än grefve Boze och baron
Keller kommo; den engelske ministern kom icke; Liano,
som redan haft sin afskedsaudiens, ursäktade sig, såsom
sjuk. Midt uti tältet hade fru Wrangel ett bord, dit några

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:05:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/4/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free