Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reste till Tullgarn, der han förblef i några dagar och kom
sedan till Svartsjö, der han blef med glädje emottagen, och
man glömde den köld, som både hans sinnelag, uppfostran
och de personers tänkesätt och begrepp, som honom
dagligen omgifva, både uppväcker och underhåller.
Den 14 Juli. Efter en rolig resa genom det vackra
Nerike, der naturen tyckes försona sig med Sverige, för de
gråberg och hedar, som annorstädes äro så ymniga,
anlände jag till Medevi brunn om aftonen. Jag fann ett stort,
förnämt, talrikt och välmående sällskap vid denna
helso-brunn, och fick med möda två små rum, uti en gammal
utdömd byggnad. Brunnslefnaden är sä olik hoflefnaden,
att denna syn gör den besynnerligaste contrast för den, som
deruppå gör reflexion. Samma statsdamer, som i
Stockholm, med all förnämhet, trodde sig drottningar, funno sig
nu omgifna af tobaksrökande spelare; af tillbedjare i
kapprockar; af borgaremamseller. Detta spectakel frapperade
mina dervid ovana ögon; jag brydde damerna häröfver;
men de voro nöjda med sin närvarande frihet.
Jag uppsökte genast riksrådet Ulric Scheffer, att hos
honom göra min uppvaktning. Han mottog mig med all
vänskap och höflighet. Frågan blef snart, huru man i
Stockholm tagit nouvellen om H. M:ts sjukdom. Jag sade
honom, att man var orolig; han frågade, om denna oro var
allmän? jag svarade, att jag tyckte det, ehuru mycket
missnöje nu var rådande, fruktade man dock att den sista villan
kunde blifva värre än den första. — Han frågade hvad
Rådet höll för mine; jag sade: den de borde, såsom nitiska
och kloka män. Med ett ord, han fick känna, det han icke
önskade, men det han visste förut. Han beklagade sig då
öfver Konungens utresa; sade att han afstyrkt densamma
och huru han, uti så kritiska tider, var ledsen vid affairer
och önskade ingenting högre än sin retraite. Conversation
blef sedan något allmännare och något sömnigare och jag
sökte snart hvila.
Den 15 Juli, Söndag. Jag gick bittida upp om
morgonen, för att vid brunnen råka hela brunnssällskapet, som
bestod af hela den stora societeten i Stockholm. Jag skaffade
mig ett rum, vid ett för 80 personer dukadt bord, lika nöjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
