- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Femte delen. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering. Afd. 3 /
5

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

visa uppenbart bedrägeri, egde den anklagade rätt att sig
genom edgång rättfärdiga.

Grefve Bjelke, som var lika väl träffad som grefve
Ribbing af Konungens beskyllning, följde vid detta
tillfälle den naturliga benägenheten hos sin svaga och
undfallande karaktär, och syntes taga ingen del i detta häftiga
uppträde, mellan Konungen och Ribbing. Konungen, som
lät intet tillfälle undslippa sig, för att förödmjuka Rådet,
trodde sig här hafva funnit ett sådant, och vidhöll, med
imponerande ton, att han, i egenskap af Konung, egde rätt
säga sin mening om sin Rådkammare, utan att herrar
riksråd deröfver behöfde sig formalisera.

Ribbing svarade, att Konungen vore visserligen
otvifvel-aktigt berättigad vaka öfver sin Rådkammares uppförande,
säsom öfver hela Riket; men hvad beträffade
justitieären-den, egde H. M. ej annan rätt, än att afgifva sina två
röster, såsom hvarje riksråd en röst, för att sålunda
åstadkomma pluralitet; Ribbing kände ingen grundlag, som
berättigade Konungen att skymfa sina rådsherrar, och äfven
om en sådan lag funnes, så vore han (Ribbing) ej vid lynne
att underkasta sig densamma, och att han, på sådana
konditioner, hvarken ämnade sätta sin fot i konseljen eller i
Rådet. Konungen afbröt konseljen och drog sig tillbaka i
sitt kabinett.

Sedan grefve Bjelke reflekterat öfver detta uppträde,
och varande ej mera i närvaro af Konungen och under
denna inflytelse, kände han sin fåfänga grymt sårad af
Konungens beskyllning. Han gjorde sig sjuk, och uppsatte
sitt afskedsmemorial från riksräds-embetet, hvilket memorial
ban aflemnade till sekreteraren Schröderheim, Konungens
gunstling. Denne sednare sökte fåfängt förmå grefve Bjelke
glömma hela saken; grefven lät, vid samtalet härom,
undfalla sig ganska skarpa yttranden om Konungen, hvilka
till H. M. rapporterades.

Konungen var mycket uppretad emot sina båda
riks-tad och berättade mig efter middagsmåltiden hela
uppträdet; jag märkte emedlertid att han var förlägen öfver
sin öfverilning. Jag rådde Konungen att söka bilägga
denna sak, innan den blefve bekant; emedan det vore för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:06:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/5/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free