Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ökade sig med hvaije dag; å andra sidan var det orättvist
att bedraga arrendatorerne på stipnlationerna nti ingångna
kontrakter, utan att gifva dem någon ersättning. Förbudet
att bränna blef till en del modifieradt och till en del
åter-kalladt för arrendatorerne, men blef oförändradt för de
under Konungens förvaltning stående brännerier.
Baron Liljencrantz böljade klarligen inse sitt misstag
beträffande bränvinsbränningen ; men han var generad af
grefve Ulrik Scheffers envishet, som ej ville hafva dementie
i ett ämne af denna vigt, hvars första upphof han var. Men
som det var omöjligt att bota allt detta onda, så länge
Konungen hade .händerna bundna genom
arrendekontrak-terna, så blef beslutadt att småningom söka i godo skilja
arrendatorerna från desamma. Man började med Carlshamn,
hvarest bränneriet arrenderades af baron Ruth, och
Finland, der bränneriet uti Åbo arrenderades af baron Hastfehr;
i Wadstena med baron Boije och i Södermanland med
Ble-chert Sparre. De summor, som måste utbetalas för dessa
arrendatorers afstående af arrendet, voro ganska betydliga:
men man måste gå in derpå, för att komma ur ett svalg.
För allmänheten syntes det löjligt, att sedan man hade
förlorat betydliga summor på detta företag, måste man
dessutom betala så betydligt för ett papper, och med så stor
kostnad återkomma till den punkt, hvarifrån man hade
utgått.
Under ett samtal, som jag hade med riksrådet Ulrik
Scheffer öfver detta ämne, märkte jag huru hans inbillning
var uppfylld med sin chimère; sedan jag bevisat honom,
att Konungen aldrig kunde — efter calcul af 300,000 tunnor
säd, som årligen skulle till bränvinsbränning användas, och
hvaraf produkten, à 20 kannor per tunna, blefve 0,000,000
kannor bränvin, som, k 16 skill. 4 rst., representerade
2,036,111 rdr — upptaga cn så stor penningesumma, som
hans bränneri-fabrikation fordrade, om den skulle försäljas,
af den nu i Sverige cirkulerande penningemassan; och som
skulle uttagas af de lägre folkklasserna och jordbrukarne,
ohcräknadt dc ordinarie och extraordinaire kontributionerna,
tullar o. s. v., att folket, som var det minst rika på specier,
måste använda desamma till nyssnämnda utgifter och upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
