- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Femte delen. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering. Afd. 3 /
39

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

eller n&gon merit, af en krass okunnighet. Grefve
Stackel-berg var enkling och hade inom en kort tid förstört sin
hustrus egendom och gjort bankratt. Baron Armfelt var
intet känd för annat än att han gjorde grefvinnan Ramel
sin cour, som protegerade honom och som var mycket i
kredit hos Konungen, emedan hon var född Lewenhaupt
och syster eller kusin till talrika medlemmar af denna
slägt, som omgåfvo Konungen.

Alla damer som, i och för kronprinsens uppfostran,
omgifvit honom, fingo befallning att afhålla sig från hofvet,
under en månads tid, för att ej påminna det Kongl. barnet
om hans första ömma tillgifvenhet. De behöllo deras
af-löning i form af pension, och grefvinnan Rosen erhöll af
Konungen några smycken och nipper. Dessutom tilldelade
Konungen dessa damer rum på slottet och inträde i
Drottningens kabinett, med undantag af fru von Stauden, man
vet icke hvarföre. Denna sednare behöll sitt rum såsom
de andra; men hade ej entré i ”hvita rummet’. Konungen
tillbjöd fröknarna De la Gardie och Cederström att
qvar-stanna vid hofvet; fröken De la Gardie afslog denna nåd
oeh drog sig, med sin tant, grefvinnan Rosen, tillbaka till
Skåne; men fröken Cederström, bom ej hade något eget
hem, och hvars fader var landshöfding i Österbotten, utan
annan förmögenhet, mottog anbudet och qvarstannade vid
hofvet, såsom afskedad hoffröken hos kronprinsen.

Konungens idé att ej låta kronprinsen längre förblifva
under fruntimmers vård hade skäl för sig; Konungen hade
känt olägenheterna deraf, genom egen erfarenhet; han har
derigenom blifvit förvekligad, lika småaktig och flärdfull,
som det svaga könet, som har haft det mesta inflytande
pä hans uppfostran. Men denna förändring skedde allt för
brådstörtadt; ett år till under fruntimrens vård hade visst
icke skadat kronprinsen, som nu ej fick behålla en enda,
till detta barns stora förtviflan, som emedlertid redan visste
att han var prins och utvecklade förställningens konst, tack
vare Konungens omsorger, hvilken rangerade ceremoniel,
etikett, .representation och lågt smicker redan omkring hans
vagga. Kronprinsen visade lika .mycken tillgifvenhet för
Drottningen som rädsla för Konungen, han nalkades al-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:06:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/5/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free