- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Femte delen. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering. Afd. 3 /
54

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att behaga sina suveräner, — så var allt detta icke något
fel i en furstes ögon, som gjorde stort afseende på lågt
smicker och falskt beröm. Bjelke hade dessutom
Konungens löfte, frarafördt af riksrådet Carl Scheffer. Emedlertid
hade grefve Bjelke blifvit Konungen misshaglig,
hufvudsak-ligen tor den löjliga tillgjordhet, som uppenbarade sig i
hans sätt att vara.

Konungen höll mediertid några dagar sitt hof i
ovisshet, och detta hof gynnade intet grefve Bjelke. Herr
hof-mästaren Hedman slutade med att bestämma Konungen, i
det denne tjenare hade den oförskämdheten förklara, att
om grefve Bjelke blefve riksmarskalk, skulle han inlägga
om sitt afsked. Hvem hade väl kunnat tro, att ett så
oförsynt tillkännagifvande af en hofmästare, utan anseende och
en fripon, som riktat sig på sina skälmstycken, skulle kunna
bestämma ett val af denna beskaffenhet, der rättvisa och
tacksamhet hade bordt råda.

Konungen lät kalla till sig grefve Bjelke och sade ho
nom, i mycket nådiga ordalag, att platsen såsom
riksmarskalk tillhörde honom med rätta och såsom ett bevis pa
H. M. tacksamhet, och att H. M. på grund häraf äfven
erbjöd honom densamma; men Konungen sade sig, vid detta
tillfälle, ej vilja dölja för honom, att H. Al. såge med
bekymmer att denna utnämning skulle föranleda ett brouillerie,
och att M. M. vore ledsen att nödgas brouillera sig med en
person, som H. M. värderade lika mycket som grefve Bjelke.
Denne sednare, mycket förvånad öfver en sa oväntad
kom-pliment, svarade, att om Konungens onåd vore ett vilkor
för emottagande af riksmarskalks-embetet, kände han iugen’
nog djerf att vilja bekläda detsamma, och att i alla fall
ville han ej pä sådana vilkor åtnjuta denna ära. Konungen
tog Bjelke på orden och tillbjöd honom, såsom en
ersättning, presidentsembetet i bergskollegium, när det blefve
ledigt efter presidenten Liljenberg, som nu innehade
detsamma. Få dagar härefter utnämnde Konungen grefve
Gyl-lenstjerna till riksmarskalk, hvarjemte denne återtog sin
plats i Rådet, som han hade förlorat vid 1772 års riksdag.
Denne grefve hade inga talenter hvarken för Rådets
göro-mål eller såsom riksmarskalk, annat än ett lysande namn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:06:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/5/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free