Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste man, följande deras exempel, springa p&
spektak-lerna och de allmänna förlustelseorterna. Alla de som hade
att göra med domstolarne eller ville appelera till K. M:t,
visste ej hurn de skulle bära sig åt för att erhålla antingen
rättvisa, slut på rättegång, eller ej förlora fatalier. Det
var ej med annat än penningar i hand, som man lyckades
afsluta sina angelägenheter.
Rådet förblef i den overksamhet, bvari Konungen, allt
sedan böljan af sin regering, försatt detsamma. Konungens
konselj var en fantôme, som ej var bekant med ärendena,
emedan Konungen, till deltagande deri, ofta ombytte
riksråder efter sitt tycke. Statssekreterarne, som föredrogo i
konseljen, blefvo ofta afbrutna i deras embetsverksamhet,
emedan det föll Konungen in, att icke sällan befalla
underordnade sekreterare att i konseljen föredraga, och emedan
H. M. ofta omblandade ärendena så, att justitie- eller
ceremoni-expeditioner passerade genom krigssekreterarens
händer och vice versa. Med ett ord, ingen kontinuitet, ingen
ordning, inga upplysningar i någon angelägenhet, hvaraf
hände att samma ärende blef föredraget åtskilliga gånger
och olika afgjordt, samt att expeditioner utgångna från
Kongl. Maj:t voro ofta rakt stridande mot hvarandra.
Vid utdelandet af militära, civila och ecklesiastika
em-beten eller tjenster räknades kunskaper, erfarenhet eller
ålder i tjensten för intet. Gunst, ränker, mutor åtgjorde
utnämningarne. Uti de nya excercis och
tjenstgörings-regiementena af är 1781 hade man etablerat ganska stränga
föreskrifter, men de åtlyddes icke, emedan
officers-corps-erne, öfvertygade derom att duglighet, kunskaper och
lydnad ej medförde någon belöning ej heller befordran,
föraktade dessa grundpelare för sann förtjenst; men löpte
deremot efter hofvet, för att derigenom komma fram.
Presteståndet fann sig skymfadt af det förakt
Konungen visade dem och den religion, som de förkunnade,
äf-vensom af H. M. beskydd för de nya sekterna.
Folket suckade öfver prejeri och öfverde régala
bränneri-erna, öfver utarmande samt öfver de orimliga och enligt
deras mening onödiga utgifter som den Kongl. familjen gjorde»
Ftrttm. Hut. Skrifter. V. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
