- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Femte delen. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering. Afd. 3 /
66

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De försigtighetsmått Konungen vidtagit att inskränka
pressens frihet kunde ej tjena till att ackreditera
oordnin-garne i Rikets styrelse, emedan nästan alla tidningar hade
försvunnit, ntom den af major Lund redigerade Välsignade
tryckfriheten, hvilken, ej vågande gifva fritt lopp ät sin
penna, tog sin tillflykt till öfversättningar eller sökte i
gamla och nyare historien ställen, som kunde allegoriskt
lämpa sig på Svenska förhållanden. Der förekom, just i
December månad, öfversättning af ett bref från Seneca till
Nero, hvilket allmänheten läste med glupskhet, och som
mycket förargade Konungen, oaktadt den underförstådda
och maliciösa tillämpningen var förfelad; ty Gustaf III var
ingen tyrann såsom Nero; han hade ej heller dennes
passioner, grymhet och ett liderligt temperament. Gustaf III
hade en svag kroppskonstitution samt ett oklart och
vacklande förstånd. Ett omåttligt högmod var den förnämsta
orsaken till hans förirringar; en illa använd finess och
svaghet kryddade hans lefnad; men han hade ej utvecklat en
Neros eller en Tiberii skriande laster.

På den politiska banan hade Konungen gjort inga
framsteg uti Europa, ehuru detta var hans älsklingsväg,
och den för hvilken H. M. trodde sig hafva mest fallenhet
och skicklighet. Alla Europas kabinetter visade ett
be-klagansvärdt misstroende emot Konungens, och Engelska
ministérens svar på Konungens anbud att bemedla freden,
och som blef tryckt i London, var utmärkt af bespottelser.
Franska höfvet var stött öfver Konungens dubbelhet samt
öfver hans hemliga demarcher och smek mot England.

Alla högre embetsmän, riksråderne Scheffer, Sparre,
statssekreteraren Liljencrantz, landshöfdingar och äfven
hof-vets funktionärer voro utledsna öfver att se sig utan
förtroende, bedragne och trakasserade af Konungen, som ej
lyssnade till annat än elakhetens insinuationer, eller till de
unga favoriterne och smekuugarne, som voro förvekligade
af förströelse eller passioner.

Sålunda slutade detta året 1781, det tionde af Gustaf
III:s regering; utan ära för Konungen, utan hopp om
för-kofran för Riket och dess innebyggare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:06:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/5/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free