- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Femte delen. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering. Afd. 3 /
119

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tral, seglade på alla haf, för fremmandes räkning, med
större vinst för Svenska köpmannen, än den Svenska
effekthandeln kunde åstadkomma. Dertill kommer, att Sveriges
fabriker och handaslöjder voro nti ett nog vanmäktigt
tillstånd. Häraf tyckes följa, att ehuru silfverförmögenheten
uti Sverige var ansenlig, var den allenast fästad vid en
ovanlig och ombytlig konjunktur, men ej bygd på rätta
nationella vinsten, bestående uti folkmängd, varuproduktion
och varuförädling. Uti en fredlig ställning i Europa får
Sveriges handel en annan balance, och när då Kronans gäld, med
kapital och ränta, skall till utlänningen återbäras, torde
silfverrikedomen försvinna.

Emedlertid drog banken af närvarande ställning den
största förmån uti det att dess ansenliga kopparförråd steg
till ett ovanligt pris och kunde således med stor avance i
silfver förvandlas; hvarförutan köpmännernes deposita uti
omvntade och myntade spanske silfverpiastrar dagligen
ökade massan. Bankens egna behållna vinstfonder voro ej
ansenliga; det fordrades mycken tid att ersätta de 5
millioners fordran banken skänkte Kongl. Maj:ts statskontor.
Utbetalningen af årliga intressen för gamla länebankokapitaler,
uti dukater, riksdalrar och caroliner, jemte bankens
be-tjenings aHöning och andra utgifter, medtog en betydande
del af dess intresseviöst. De inflytande årliga intressena
minskades åter, genom inkasserandet af fastighetsl&nen, som
allt sedan år 17G2 voro inställda. Således egde banken
ingen annan intresseinkomst, än hvad ännu återstod på
gamla fastighetslånen, som dagligen minskades genom 2
procents afbetalning på kapitalet, och dess discont-roullance
pa jern och metaller, inskränkt inom 6 månaders belopp.

En del af bankorevisorerne yrkade att öppna banken
till fastighetslån; förmenandes att den termin Riksens
ständer dertill utsatt, nemligen då banken skulle ega uti sitt
förvar 75 procent silfver emot utelöpande sedelmassan, nu
vore förbanden. Desse bestyrkte ock deras påstående med
en förment penningebrist uti landsorterna. Men
penninge-bristen var ideel, när man eftersinnade:

l:o att bankens utelöpande kapital var större än det
någonsin varit;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:06:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/5/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free