Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prinsessan fann sig befriad från 40,000 rdr, men besvärad af
två hus, hvaraf det på Blasiebolmen, utbyrdt åt franska
ambassadören, var i ganska dåligt skick och fordrade en
betydlig reparation. Det var ganska ofördelaktigt att
sålunda börja sin hushållning, synnerligen som det nya
palatset fordrade utgifter för möblering, förutom hofvets
underhåll, servis, bord o. d. m.
Den tid var nu inne då det ostindiska kompaniets
20-åriga oktroj tilländalöpte. Det var att välja emellan
bildandet af ett nytt eller bibehållandet af det gamla
kompaniet. Man afklippte alla börjande intriger och det gamla
kompaniet blef bibehållet på samma fot som hittills/genom
en förnyelse af den gamla oktroyen under ytterligare 20
års tid.
De 6 åren som tullarne varit utarrenderade
tillända-lupo äfven uti December månad. Konungen upphäfde
arrendet och tog tullarne under en Kongl. förvaltning. De
direktörer som förvaltat tullarne för aktionärernes räkning,
blefvo bibehållne vid den Kongl. förvaltningen, medelst en
viss årlig aflöning; men som det var nödvändigt att betala
aktionärernes utlagda kapital, och statskontoret var i
bryderi att dertill kunna anskaffa nödiga medel, kallades
ak-tionärerne till ett sammanträde, der det blef dem föreslaget
att låta deras aktiekapital ännu två år innestå i tullens
kassor, emot det K. M. betalade dem 5 procent årlig ränta.
Alla aktionärerne medgåfvo detta.
Med statens finanser gick det allt sämre och sämre.
Ehuru statsinkomsterna sedan år 1772 stigit mer än
dubbelt mot hvad de voro före denna tid, befans det likaväl
en årlig brist i statkontorets kassa. Riksgäldskontorets
kassa tjenade till ingenting annat än att minska räntan på
statens sedlar från 6 till 5 procent medelst nya lån; det
var en cirkulationsmanöver och en öfverflyttning af skulder,
grundad på kredit, och som lindrade Rikets utgifter med
en procent. Denna operation var ett palliatif, men kunde
intet bota det onda eller amortera skuldmassan. Statens
kredit var vacklande och härledde sig* från den enorma
vinst som handelsmännen gjorde på skeppsfarter, och som
satte denna klass af borgerskap i nödvändighet att placera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
