Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
republiken. För denna orsak fick Sveriges ambassadör i
Paris, grefve Creutz, befallning att underhandla om en
handelstraktat med Franklin, den amerikanska republikens
minister uti Frankrike och första orsak till hela detta krig,
äfvensom till sitt fäderneslands frihet. Denna angelägenhet
blef behandlad med stor hemlighet och traktaten
undertecknad i Paris af grefve Creutz och Franklin den & Januari
1783. Konungen i Sverige blef, näst Frankrike, den förste
monark, som ingick en traktat med detta nya land, innan den
allmänna freden ännu blifvit afslutad, och hvartill
prelimi-Bärerne först den 21 Januari 1783 undertecknades uti Paris.
Frankrike hade aldrig med England afslutat en fred
mera fördelaktig, ej heller mera klok med hänseende till
Europa och sina allierade. Spanien erhöll fördelar vida
utöfver dem det väntade sig, när man besinnar detta lands
dåliga uppförande under hela kriget. Den minst gynnade
i hela detta fredsverk var Holland; men detta land hade
uppfört sig sä illa och gjort så litet för sitt eget försvar,
att det nu ej kunde vänta sig en bättre medfart. Prinsen
af Oranien, arfståthållare och tillgifven England, hade
uppoffrat republikens intressen och låtit alla dess militära
operationer misslyckas. Detta krig gjorde mycken heder åt
Frankrikes ministère och åt dess krigsflottor, hvilken
uthärdat Stora Britanniens yttersta bemödanden, för sig sjelf,
för Spanien och för de två republikerna, hvars intressen
Frankrike nästan ensam måste skydda.
Sedan fyra år tillbaka hade grefve Ulrik Scheffer
till-kännagifvit sin önskan om afskedstagande. Han hade derom
bos Konnngen formligen anhållit redan år 1780.
Uppledsnad på affärerna, till följe af den ringa trägenhet hvarmed
Konungen dem handlade, äfvensom af de motsägelser och
förödmjukelser, som han erfarit och dessutom, genom tio
års erfarenhet, öfvertygad derom, att Rikets väl och
anseende samt allmän sällhet skulle gå under med en
styrelse utan hvarken förutseende eller hållning, begärde han
uu enträget att blifva befriad från bördan af de allmänna
angelägenheterna, som hvilade på hans skuldror.
Ehuru det tillhörde Konungens karakter och aföigt, att
förödmjuka dem, som innehade Rikets främsta embeten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
