Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 KONUNGEN DEKORERAR PR ESTER MED RIDDAREORDNAR. [ 1 783]
erkebiskopens begifvande, så blef med honom härom, på
K. M:ts befallning, handladt. Men erkebiskopen stod ej
att förmå till denna nyhet, utan lemnade till svar, att han
aldrig ville eller borde samtycka till någon innovation uti
svenska lutherska kyrkan, som i någor måtto afvek från
Gustaf I:s reformationsinrättning, Upsala konsilium,
kyrkolag och privilegier samt regeringsform, oeh som H. M.
ändt-ligen ville hafva en biskop af gammal adelig ätt till
bikt-låder, så togs denna utväg att skapa en ordensbiskop.
Den ordensdekoration som gafs åt biskopen baron
Taube, borde hos presterskapet uppväcka missnöje och
af-und. För att mildra verkan deraf, instiftade Konungen
fyra nya kommendörer af nordstjerneorden, för att utdelas
åt fyra biskopar, samt fyra riddareplatser af nämnde orden,
för att utdelas till fyra prestmän; men detta lilla antal af
stora och små kors kunde icke åstadkomma någon stor
verkan att förnöja presterskapet, och tjenade snarare till
att uppdrifva afunden och egga klandret, än att lugna det.
Der blef äfven utnämnda två kaplaner vid orden, för
tjehst-göringen vid serafimer-gudstjensten. Ingen var belåten med
dessa nyheter, minst med kammarherren Taubes
utnämnande till serafimerriddare, emedan denne, soni år 1772
var dragonkapten, ej sedan dess kunde hafva förtjent denna
utmärkelse genom bevisade tjenster under djup fred, till
förfördelande af riksråderne, arméen o. s. v.
Allmänheten utmärkte nog oro öfver Konungens afsigt
med biskoparnes och presternes intagande uti riddareorden.
Denna nyhet tycktes strida emot lutherska kleresiets
väsentliga inrättning, samt religionens och kyrkolagens
grunder. Romersk-katholska bekännelsen blef förhatlig genom
påfvedömets missbruk; dess prester tillskansade sig, utan
försyn, omåttlig rikedom, omåttligt politiskt välde, och
retade sin församling genom en öfverdrifven högfärd och
prakt. Luthers reformation, grundad på Christi och
apost-larnes efterdömen, slöt prester och kyrkolärare inom kret-
dossé. Mais ce qu’il y a de bon, c’est que, s’il promet beaucoup pour
’ avoir des écus de la France, je me flatte que pour cet argent il ne fera
guère qu’une infructueuse dépense à cette puissance’’.
(Se Joseph II und Katharina von Russland. Ihr Briefwechsel
heraus-gegtben von A. Ritter v. Arneth. Il7e» 1869. Pag. 21G och 220).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
