- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Sjette delen. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering. Afd. 4 /
15

(1867-1872) Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

[mars] biskop troil processar om sin tionde-spannmål. 15

endet af de bästa pastorater till prebenden under
biskops-sätet, förbättra deras inkomster, så visste desse cleresiets
hufvndmän att oförskämdt nyttja en så gynnande
konjunktur. Biskop Troil uti Linköpings stift hade rönt en slik
välgerning, då Wreta Klosters pastorat, det bästa i
Öster-göthland, blef honom anslaget på lön. Han var dock
härmed icke nöjd och hade, straxt vid tillträdet, börjat en
process, med 6 sina löningssocknar, om den tionde, som,
allt sedan hertig Johans tid, honom på lön var anslagen,
till belopp af 216 tunnor. Ehuru en tiondesättning var af
Konung Carl XI befalld och verkställd, af dåvarande
lands-höfdingen Stålarm, genom hvilken biskopens tiondelön blef
ökad till 312 tunnor, och hvilken oklandrad egt bestånd;
ville dock biskop Troil uttaga sin tionde af dessa socknar
efter skyltalsräkning, eller ock sluta accord med socknarne
och öka sin tionde spannmål med 100 procent, till årlig;
last för dessa socknar. En vidlyftig skriftvexling och alla
anförda skäl häremot verkade ej uti Kammar-Collegium;
biskopens penningar, använde hos några ledamöter, voro
vigtigare än allmogens klagan och billighet.
Statssekreteraren Schröderheims myndiga biträde och egennytta
verkade, att pluraliteten i Collegio tilldömde biskopen sitt
påstående, såsom lagligt och billigt. Socknarna vädjade till
Konungens domstol, men med iöga hopp; ty
statssekreteraren Schröderheim förmådde, att Konungen tog saken
till konseljens afgörande, då den likvisst hörde till
Rådkammarens justitie-division. På detta sätt förhölls alltid
med de ärenden, uti hvilka Konungen eller dess
statssekreterare hade ett eget intresse: Om desse fruktade ett vidrigt
utslag, genom lagens tillämpning uti Rådkammaren, sä drogs
målet till Kongl. Maj:ts konselj, der ingen annan lag eller
rätt följdes, än Kongl. Maj:ts nådiga godtfinnande.

Denna biskop Troils process med sina löningssocknar
var af den beskaffenhet, att den drog efter sig alla
domprostar och stiftscleresier, samt akademier och skolor, som
på lika grund egde rätt att pressa sina löningshemman till
yttersta skärfven. Dessutom fruktade hvar jordegare uti
Riket att denna sak torde upplifva den för 6 år tillbaka
uppkomna fråga om en ny tiondesättning på kronotionden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:06:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/6/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free