Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tag af några och åttitnsen rdr banko, för hvilken summa
Ekolsund blef förpantadt uti Konung Fredriks hand,
emedan detta gods var en dominal-egendom, som icke kunde
från Kronan abalieneras på annat sätt; hvilket allt Riksens
ständers protokoller och bref vid riksdagen 1742—43 intyga.
Bouppteckningen bevisade ock att fru riksgrefvinnan
Hes-senstein född Taube, furstens moder, varit i besittning,
under sin lifstid, enligt Konung Fredriks fideikommiss-donation,
af Ekolsund, och att, efter hennes död, furst Hessensteins
förmyndare, presidenten Broinan, under förvaltning haft detta
gods. Häremot hade Konung Gustaf III besittning, under
några och 30 år, af detta gods; men intet köpebref,
uppbud eller fasta att framte, icke heller Konung Fredriks
skriftliga eller muntliga, långt mindre Svea hofrätts sam-,
tycke till den afhandling, hvilken olagligen presidenten
Broman, såsom förmyndare, träffade med dåvarande
kronprinsen Adolf Fredrik år 1747, och hvarigenom detta gods
blef köpt för 100,000 plåtar, för den då i vaggan liggande
prins Gustaf, af hvilken summa 75,000 plåtar användes till
Tynnelsö, för furst Hessensteins räkning. Konungens
besittningsrätt bestod uti ett rådkammarens protokoll, som
intygade — af d. v. riksrådet Tessin, kanslipresident och
den unge prinsens guvernör, muntligen uti rådsprotokollet
infördt — att Konung Fredrik samtyckt till Ekolsunds
försäljning till prins Gustaf; ehuru intet skriftligt härå fanns
af Konung Fredrik, hvilken ej heller egde rätt att afhandla
om en egendom, den han med varm hand skänkt och som
redan genom arf var gången uti annan hand; och att
rådkammaren, genom extractuin protocolli, gifvit detta Riksens
ständer tillkänna, hvilka härvid intet haft att påminna.
Dessa voro grunderna till Konungens eganderätt, hvartill
kom, att furst Hessenstein låtit så lång tid framfara, utan
att något klander anföra.
Ehuru Konungen hade förklarat furst Hessenstein, att
han ingalunda ville hafva någon uppoffring å dennes sida,
och att han ej skulle illa upptaga, om furst Hessenstein
reklamerade sin rätt och sitt gods, tog likväl H. M. ganska
illa denna affär och lät uppsätta ett faktum, för att
preve-nera allmänheten, och advocerade på ett ogrannlaga sätt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
