Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 K0MMERSE-K0LLEGI1 RELATION. [ 1 7 8 6 ]
Uti detta afseende företogs resan till Upsala, men under
förevändning att H. M. ville uti domkyrkan utse en plats
till. en konungagrafs byggande. H. M. var beledsagad af
ett litet antal hofmän och statssekreteraren Schröderheim,
och uppehöll sig der tvenne dagar; besökte konsistorium;
bevistade en akademisk lektion uti Auditorio Gustaviano;
trakterade alla dagar erkebiskopen och konsistoriales. Icke
dess mindre ville icke erkebiskop Menander låta öfvertala
sig att begära en vikarius för sin ålders skull, och alla
eccle8iastici uti Upsala ville icke heller beqväma sig till
denna plan. Schröderheim återkom med Konungen med
oförrättadt ärende tillbaka, och fann orådligt att låta
prest-viga sig, då denna plan hade ett vidt utseende och ankom
uppå hela Rikets konsistorier, som här egde rätt att rösta.
Dessutom fruktade han att, genom tidsutdrägt, hända skulle
att Konungen fölle på en annan tanka, och då vore
Schröderheim illa belåten med prestkragen.
Sedan H. M. länge öfverlagt om den tillämnade
byggnaden uppå en backe vid Bergshammar, som riksrådet
grefve Creutz gifvit namn af Tivoli, och dertill låtit
förfärdiga en plan af några och sextio alnar qvadrat, fann H. M.
att platsen var för liten emot byggnaden. För den skull
köptes Brahelund och anstalt gjordes, genom stallmästaren
Munck, till den derstädes tillämnade byggnaden. Ehuru
stallmästaren Munck var okunnig uti arkitekturen och
Konungens öfverhofintendent baron Adlercrants var en allmänt
känd och erfaren arkitekt, blef dock åt Munck uppdraget
att besörja om alla K. M:ts byggnader och trädgårdar så
väl vid Drottningholm som Ulriksdal, Carlberg och Haga.
Men som ingen under Konung Gustaf III:s regering gjorde
sin tjenst, utan förrättade annat embete, så uppväckte denna
ovanliga anstalt ingen uppmärksamhet.
Införseln af lurendräjerier samt andra fremmande
tullbara varor hade i flera år märkligen tillvuxit, hvaremot
tillverkningar af fabriker och egna handaslöjder årligen så
aftagit, att för en del deraf en fullkomlig undergång stod
att befara. Tullspecialerna visade ock att Sveriges
utgående effekter ej svarade emot impórteme, utan salderades
med en omåttlig underbalans. Kommerse-kollegium trodde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
