Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helst. Men hvad medlen beträffa, dem E. K. M. önskar
<xf banken, till ett belopp af 250,000 rdr årligen, uti af
räkning uppå kreditivet af år 1778, för hvilket förskott E. M.
ville årligen afbetala på kapitalet 3 procent, och uppå
räntan intet — dervid torde möta för stora och oöfvervinneliga
svårigheter. Bankens bestånd hvilar uppå den grund att
aldrig låta på sin kredit utgå mera sedlar än till belopp af
f af dess innehafvande silfverstock. Om dessa reqvirerade
200,000 rdr gå deröfver, så kan banken dem intet
försträcka utan äfventyr. De fordras väl i afräkning på
kreditivet, som E.M. eger sedan år 1772; men som detta
kreditiv var gifvet till oförmodadt krig eller annan trängande
nöd, så kan det intet hit lämpas. Näst revolutionen af den
19 Augusti 1772 är E. M:ts realisation den märkvärdigaste
händelsen uti E. K. M:ts regering; men den blir fördunklad
om intet E. M:t med all sorgfällighet försvarar banken emot
det intrång, som kan tillämnas emot hennes och
realisationens bestånd. Så gäldbundet som Riket nu är, med den
fattigdom och nöd som trycker E. M:ts undersåtare} och
den inskränkta handel och handaslöjder, som stänga
för-kofring svägen, hvad skulle väl bli fvä för ett finanstillstånd,
om bankens förråd på silfver uttömdes och sedlarne blefvo
utan valuta, omlöpande utan kredit och realitet? Det
ankommer således uppå bankens beslut, der man ser dess
behållning uti silfver, emot dess utelöpande sedelstock, och den
har jag mig nu intet belcant.1f
”Den hemliga propositionen — angående riksgäldens
omsättande uti Ufräntor, dem banken sktdle diskontera genom
sin betjening — är af den egenskap, att banken då skall
garantera Rikets skxdd, emot tullmedlens pantsättande. Här
torde E. M:ts insigt sjelf kunna finna, huru stridande denna
diskont för banken blir, emot E. M:ts realisation; emot E.
M:ts nådiga skriftliga förbindelse, då Riksens ständer
efter-gåfvo en fordran af fem millioner och några fyrtio tusen
rdr uppå E. M:ts statskassa. Stora sjötullen, kopparräntan
med flera, hafva varit, allt sedan Konung Carl XII:s
upp-höjelse uppå thronen, hypotheker för bankens förskotter,
ända till och med år 1778. Dessa förskotter hafva hufvud-
Ferntn. Ilist. Skrifter. VI. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
