Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vAUernådigste Konung! Kunskapen om undersåtares
lidande och behofsamt deras tal och tankar om sin
öfver-het, framföras ej af dem, som omkring Konungen trängas
om hans gunst och nåd, och mest äta vid hans bord. Desse
tala ej annat, än det som kan roa och behaga, lika
be-kymmerslösa om sin Konungs, som dess undersåtares väl.
Men det egnar en upplyst och stor monark att känna sitt
folk och höra sanning, och en trogen undersåte att den
tolkay
Detta samtal varade tills kl. \ 10 om aftonen, öfvor
flera ämnen, dels allmänna, dels personliga, och slöts
der-med att Konungen utlät sig:
”Det är mig okärt, att mina propositioner icke få
medhåll bland ständer; de kunna numera ej ändras. I
öfver-morgon går trumpeten till ståndens sammanträden.
Emed-lertid tackar jag för eder uppriktighet
Bland flera ämnen som Konungen omtalade, var äfven
dess bekymmer om landtmarskalksembetet. Uti valet mötte
honom många gensägelser, och frågade H. M. mig hvem
jag trodde vore skickligast.
Jag svarade:
”Om vid detta tillfälle E. M. finner afslag hos dem
detta embete kunde erbjudas, är det intet underligt. Med
denna regeringsform och E. K. M:ts deltagande uti alla
ämnen, är det nästan omöjligt att så skicka sig, att icke
landtmar skalken skall ådraga sig misstankar och före vitelser
å båda sidor. Han skall vara hufvudman för adel och
ständer, och tillika befordra, vid alla tillfällen, E. M:ts
propositioner och vilja. E. M. fordrar för mycket af
landt-marskalken och gör honom ansvarig för sakernas utgång,
hvilken likvisst ankommer uppå ståndens pluralitet, den han
intet förmår att efter E. M:ts och sin vilja leda eller böja.
Landtmar skalken grefve Saltza fick, vid 1778 års riksdag,
erfara huru svårt det är att vara hufvudman för fria
ständer samt tillika tolk och be for dr are af Konungens vilja.
Han trodde i början med en hög och hotande ton tygla adeln;
men han fick erfara vederspelet. Han miste aktning och
förtroende hos ständer och slutligen hos E. K. M. sjelf. Här af
härflyter den afsky, spm möter E. M:ts val md detta tillfälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
