- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Sjette delen. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering. Afd. 4 /
129

(1867-1872) Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

död, ty hon älskade henne mycket. För öfrigt funno
hennes enskilda affärer sin uträkning dervid; Hertiginnan hade
nemligen några små skulder, ehuru hon var föga slösaktig;
men de 4,000 rdr, som utbetalades till henne för hennes
personliga utgifter och till hennes toiletts underhåll, var en
alltför modest summa för att kunna förslå; och arfvet efter
modren utgjorde för henne 30 å 40,000 rdr, så i kontanta
penningar, som i juveler och nipper.

Sedan riksdagen var slutad den 23 Juni 1786, och
Konungen var hemkommen från skånska resan, befallde H. M.
justitiekansleren att han skulle föra talan emot
Upsala-riksdagsmannen Kewenter, för det bemälde fullmäktig, vid
riksdagens slut, låtit af trycket utgå ett dess memorial till
sitt stånd, innehållande felaktiga uttydningar öfver
grundla-garne, och som i följe häraf vore att anse såsom högmålsbrott.
Justitiekansleren grefve Wachtmeister gjorde väl häremot
sina påminnelser: att Kewenter, såsom riksdagsman, egde
rätt att gifva sina tvifvelsmål om grundlagarne tillkänna åt
ständer, emedan Riksens ständer egde rätt att, med K. M:ts
sam tycke, förklara eller förbättra grundlagen; att Kewenter
öfverilat sig att låta trycka ett memorial, som ståndet icke
sedan velat antaga; men att i allt detta vore intet hög
målsbrott att finna. Konungen var ännu så uppretad emot
Riksens ständers afslag uppå alla dess propositioner, samt
uppå dem, som deruti deltagit, att han icke lånte örat
till någon föreställning; utan blef på befallning Kewenter
instämd till Svea hofrätt af advokatfiskalen, hvilken ock
var bekymrad, emedan hvarken han eller hofrätten trodde
sig berättigade att uttyda grundlagar. Konungen använde
alla öfvertalningssätt, att förmå’hofrätten inmana Kewenter
och fålla en sträng dom, både till lif och ära öfver honom,
om möjligt vore; men förgäfves. Utan att göra våld på
lagar, hvars mans säkerhet och riksdagsmannarätten, var
det intet görligt; och Kewenter dömdes, efter
tryckfrihetsförordningen, till fjorton dagars fängelse på vatten och bröd,
för det han låtit trycka sina tankar om grundlagen, hvilket
ämne är från tryckfrihet undantaget. Härmed var
Konungen på det högsta missnöjd; hofrätten hade likvisst, för att

Fer9en. Hist. Skrifter. VI. ®

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:06:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/6/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free