- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Sjette delen. Större och mindre tilldragelser under konung Gustaf III:s regering. Afd. 4 /
147

(1867-1872) Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

samt folkets rätt. Ibland dem voro de märkvärdigaste
direktören Claös Fritzskys, kapten Marks von Wtirtembergs,
baron Cederbjelms, häradshöfdingen Blixens, grefvinnan
Ha-roiltons född Wrangel och K. sekreteraren v. Engströms
anföranden. Och som K. M:ts publikation innehöll, att H.
M. ville hafva rapport om hvars och ens utlåtande uti
brän-vinsämnet, så blefvo dessa diktamina med utmärkt onåd
upptagna, och befallte H. M:t justitiekansleren grefve
Wacht-raeister att inkalla dessa herrar och föra talan emot dem
uti* hofrätten. Men som grefve Wachtmeister dertill nekade
och visade att uti dessa skrifter intet crimen lesæ eller
brott emot lagar fanns, helst då K. M. inkallat, genom
allmän kungörelse, hvar man att uti socknestugor sig fritt
utlåta; så förvandlades denna bestraffningstanka till en
kungörelse och varning, af den 7 December, som publicerades
emot mundtligt eller skriftligt tadel öfver K. M.
författningar 1). Denna kungörelse, uti en kunnig och rättrådig
domares hand, var af ringa betydelse; men uti en vrångvis
domstol kunde ett nog oskyldigt utlåtande ådraga sig
till-lämpningen af 5 kap. 1 § missgerningsbalken, som stadgar:
*miste hufvudetMärkvärdigt är, att år 1773 kunde Kon
ungen ej få tryckfrihetsförordningen nog utvidgad och år
1787 blef, snart sagdt vid lifsstraff, förbudet att tala och
skrifva ! !

Hvad uti detta bränvinsämnet af den 14 Juni är
före-lupet tyckes båda Svea folk en total konstitutions-förändring.
Gustaf III hade väl hittills gjort några inskränkningar
ut-öfver 1772 års regeringsforms gränsor; dock hade Riksens
ständers rätt intill denna tid behållit sitt skick, hvad
beskattningen tillhörer. Hvad säkerhet af lagar och hvad
frihet hade riket att vänta af en ministère, under hvilkén
Konungen var fängslad, och som var sammansatt af general
Toll, baron Ruuth, statssekreterare uti finanserna,
stats-sekreterarne Schröderheim och Carlsson, samt
öfverste-kam-maijunkaren baron Armfelt? Alla dessa — dels
bankrutte-rade spelare, äfventyrare och i högsta måtto oförskämde uti

’) Särskildt tryckt under titel: »Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse och varning
emot obehöriga och vränga omdömen öfver Kongl. Maj:ts författningar.
Gifven Stockholms slott d. 7 December 1787.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:06:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/6/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free