Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
synes denna i granskarens ögon så märkliga anmärkning vara att
anse snarare såsom formel än gällande sak.
En mängd af de anmärkningar herr M. gör mot grefve’
Fer-sens skrifter, och måhända de strängaste, grunda sig på dessa
skrifters olika uppfattning af händelser, olika uppgifter om tid,
rum och personer ra. m. d. mot hvad som finnes meddeladt uti
samtidiga offentliga protocoller, acta och handlingar, allmänna
kungörelser och publicationer. Herr M:s förkärlek för dessa
offentliga källor rörande fäderneslandets historia, antyder han i
inledningen till meranämnda granskning, *) dervid han yttrar ”att det
tyckes, som om man, för kännedomen om allt hvad till statens
historia hörer, skulle eg a tillräckliga källor uti de offentliga
arkiven.” Samma åsigt tyckes han hafva uttalat uti företalet till sin
Sveriges politiska historia* 2). Utgifvaren tror att herr M. dervid
allt för mycket litar på dessa källor, hvilka ofta både innehålla
mycken dikt jemte någon sanning, stundom äro konstigt
sammansatta för att föra den stora allmänheten bakom ljuset; stundom för
läijgre eller kortare tidskiften alldeles fattas. Bedan grefve
Fer-sen berättar, att 1778 års riksdagsbeslut var på god väg att
förfalskas; 3) och att bondeståndets protocoller och expeditioner vid
1789 års riksdag förfalskades af ståndets sekreterare.4) Samma
riksdags protocoller hos ridderskapet och adeln, äro ej heller
tillförlitliga. 5) Det är allmänt bekant att en bland de många
anledningar Jivarföre konung Gustaf III var statssekreteraren
Schröder-heim så bevågen, var denne sediiares stora förmåga att skrifva
allmänna författningar så, att derigenom allmänheten fick den
öf-vertygelse om vidtagna åtgärder rörande de allmänna
hushålls-anstalterna, lagskipning, financer m. m., som konungen helst
önskade. Afvenledes berättar grefve Fersen, med anledning af
konungens hårda och hotfulla tal mot ridderskapet och adeln, i
plenum plenorum på rikssalen den 17 Februari 1789, att ”detta
konungens tal blef till en del tryckt, med uteslutande af en stor del
af hårda förebråelser etc.”6) — För den som deltagit uti offentliga
förhandlingar, vare sig i riksdagars utskott, uti riksens ständers plena
eller inom riksdagens n. v. båda kamrar, torde det ej vara
främmande, att uppfattningen af yttranden till protocollet stundom
lem-uar rätt mycket öfrigt att önska, synnerligen inom utskotten, der
Svensk Tidskrift 1871, pag. 295.
2) Se Malmströms: Sveriges polit. historia från kon. Carl Xl/:s död till
stats-hvälfninyen 1772, l:a delen, Förord.
3) Fersens hist, skrifter IV: 132—135.
4) Ibid. VII, pag. 92.
Ä) Utgifvaren eger ett på H. E. herr grefve Ruuths auction inropadt
manuscript, utgörande en dag ,för dag uppsatt sammanfattning, af 2:ne
ögonvittnen, öfver tilldragelserna på riddarhuset vid 1789 års riksdag, hvilken
betydligeu afviker från de sedermera tryckta protocollerna.
ö) Se Fersens hist, skrifter VII, pag. 110.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
