Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Årstiden böljade blifva svår och kölden var redan så
stark, att floderna kunde passeras på isen af preussiska
öfverlöpare-
FältmarskalkenUngern-Sternberg erhöll rapport att
Preus-sarne, gynnade af isen, på några timmar slagit en bro
ofvan-för Demmin, vid byn Nosendorf; att deras armée der var
samlad till tämmeligen betydligt antal, och att hon
oför-dröjligen skulle öfvergå Trebel. Fältmarskalken delgaf detta
till krigskonseljen, som tog denna sak under öfverläggning
på ett ganska ömtåligt sätt; Konseljens obeslutsamhet var
högst beklaglig; hvarje individ deri erkände att ett fältslag
eller återtåg var oundvikligt, att det förra kunde medföra
förlusten af krigshären och af Stralsund och om det vunnes,
skulle det medföra ingen fördel för krigets ändamål, utom
den ringa krigsäran. Att deremot i det aednare fallet skulle
ett återtåg väcka missnöje i Sverige, som kunde medföra
svåra följder för alla dem, hvilka biträdt ett dylikt rådslag.
De sednaste bittra förebråelserna uti regeringens bref;
för-domarne hos nationen, som sjelf utöfvade
höghetsrättigheterna, och som oaktadt ett halft århundrades motgångar
i krig, trodde sig oöfvervinnelig och som upplifvade sin
inbillning med den store Gustaf Adolphs och Carl XII:s
bedrifter; förenadt med minnet af generalerne Lewenhaupts
och Buddenbrocks tragiska slut — lät krigskonseljen förlora
en dyrbar tid, som man kunnat använda till utförandet af
de kraftigaste och mest afgörande beslut. Det fanns ingen
uti krigskonseljen, som ej skulle hafva velat gjort de
största uppoffringar, för att slippa der aflemna sin röst, men
ingen undslapp det. General Liewen, ehuru sjuk, blef likväl
tvungen dertill, i det konseljen flyttades till hans sjukrum,
och föga fattades att han ej derigenom ådrog sig ett
feberanfall.
En lång och ömklig öfverläggning ledde till det
enhälliga beslut, att draga garnisonerna från Anklam,
Woll-gast och Demmin och samla arméen vid Grimm för att der
leverera ett fålfslag. Order derom afsändes, men den
ankom för sent till Demmin, som Preussarne redan inneslutit.
Marquis de Montalembert, som ända hittills ej uttalat
sig,* blef nu rådfrågad och svarade skriftligen, att han trodde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
